En insändare är en kort text där du säger vad du tycker i en fråga och försöker få andra att hålla med. Den skrivs av en vanlig läsare och skickas in till en tidning. Därav namnet: du sänder in den.
I skolan är insändaren en vanlig uppgift när ni tränar på argumenterande texter, och den är kortare än många tror. Guiden passar dig som går på högstadiet eller läser Svenska 1 på gymnasiet.
Hur skriver man en insändare?
Så här gör du, i sex steg:
- Skriv en rubrik som visar vad du tycker.
- Börja med vad som händer och vad du vill ändra.
- Ge två skäl, med exempel från verkligheten.
- Skriv vad någon som tycker annorlunda skulle säga, och svara på det.
- Avsluta med vem som ska göra vad.
- Skriv under med namn eller signatur.
Vad är en insändare?
Insändaren hör till tidningens åsiktssidor. Där får läsarna säga sitt om allt från busstider till skolmat. Texten är kort och personlig, och ofta handlar den om något nära: en skola, en gata eller ett beslut i kommunen.
Du behöver inte vara expert för att skriva en. Det räcker att du vet hur det är, till exempel för att du går på skolan eller tar bussen varje dag. Just det gör insändaren trovärdig.
Insändaren är en sorts argumenterande text. Tes, olika typer av argument och sambandsord går vi igenom i guiden om hur man skriver en argumenterande text. Argumenterande texter kan också komma som skrivuppgift på de nationella proven i svenska. Se när proven skrivs i vår lista med datum för nationella proven.
Vad kännetecknar en insändare?
Det typiska för en insändare är att den är kort, personlig och vill få något att hända. Så känner du igen den:
- Den är kort, oftast under 1 000 tecken.
- Den handlar om en enda fråga.
- Åsikten syns redan i rubriken eller i första stycket.
- Den är skriven i jag-form och bygger på egna erfarenheter.
- Meningarna är korta och orden vardagliga.
- Den vänder sig ofta direkt till någon som kan bestämma, till exempel en rektor eller en politiker.
- Den slutar med en uppmaning.
- Den är undertecknad med namn eller signatur.
Hur är en insändare uppbyggd?
En insändare har tre delar: rubrik, brödtext och signatur. Brödtexten brukar gå i fyra steg: inledning med tes, argument, motargument och uppmaning.
Rubrik
Rubriken ska visa vad du tycker. Om den bara säger vad texten handlar om bläddrar läsaren vidare.
- Svag: ”Skolmaten”
- Bättre: ”Ge oss ett vegetariskt alternativ varje dag”
Tre till sju ord räcker.
Inledning och tes
Börja med vad som händer, gärna i en enda mening. Säg sedan vad du vill ändra. Det är din tes, alltså din åsikt sagd i en mening. Läsaren ska veta den innan första stycket är slut.
Argument
Två skäl räcker oftast. Kräver uppgiften tre, ta tre. Men ett skäl med ett riktigt exempel slår tre skäl utan. Exemplet kan vara något du har varit med om: ”Förra veckan stod tolv elever kvar vid hållplatsen när bussen var full.”
Motargument
Visa att du vet att alla inte håller med. Skriv vad den andra sidan skulle säga och svara kort. Det gör dig mer trovärdig, inte svagare.
Uppmaning
Avsluta med vem som ska göra vad. Det är det som skiljer en insändare från en uppsats.
- Svag: ”Kommunen borde tänka på det här.”
- Bättre: ”Kommunen, sätt upp lampor längs cykelvägen innan det blir mörkt på morgnarna.”
Signatur
Skriv ditt namn eller en signatur under texten. En signatur är ett påhittat namn som säger något om dig, till exempel ”Trött cyklist i Hageby” eller ”Elev i 8C”. Skickar du insändaren till en tidning måste de ändå få veta vem du är, även om de bara trycker signaturen.
Exempel på en insändare
Den här insändaren är knappt 800 tecken lång, alltså klart under gränsen på 1 000 tecken som många tidningar har. I skolan kan uppgiften vara längre. Följ alltid det läraren säger.
Låt oss plugga i skolbiblioteket efter skolan
Klockan 15.10 låser vår skola biblioteket. Samtidigt har många av oss prov att plugga till, men ingenstans att göra det. Jag tycker att skolbiblioteket ska vara öppet till klockan 17 varje vardag.
Alla har inte lugn och ro hemma. Jag har två småsyskon, och när jag ska läsa på är det allt annat än tyst. Flera i min klass har det likadant.
I biblioteket finns dessutom datorer för den som saknar egen, och en vuxen att fråga när man kör fast.
Någon tycker säkert att två timmar extra blir för dyrt. Men lokalen finns redan, och det räcker med en vuxen. Det är billigare än att elever missar ett godkänt betyg.
Rektor, testa en termin. Om ingen kommer kan ni stänga igen. Jag tror att ni blir förvånade.
Elev i 8C som vill ha någonstans att plugga
Så är insändaren uppbyggd
- Rubriken säger vad skribenten vill: att biblioteket ska hålla öppet.
- Första stycket börjar i verkligheten, klockan 15.10, och slutar med åsikten.
- Argumenten är två: lugn och ro, och datorer plus en vuxen. Det första bygger på något skribenten själv upplever.
- Motargumentet handlar om pengar och besvaras med tre korta meningar.
- Slutet vänder sig till den som kan bestämma, rektorn, och ber om något konkret: att testa en termin.
- Signaturen visar vem som skriver utan att avslöja namnet.
Kör du fast på din egen insändare? En handledare från Studybuddy läser texten med dig och visar vad som kan bli bättre, hemma i Stockholm eller via digital läxhjälp. Läs mer om vår läxhjälp i svenska och läxhjälp på högstadiet.
Mall för insändare
Fyll i hakparenteserna och skriv sedan ihop det till löpande text.
- Rubrik: [din åsikt i tre till sju ord]
- Stycke 1: [vad som händer]. Jag tycker att [vad som ska ändras].
- Stycke 2: [ditt bästa skäl]. [Ett exempel från verkligheten.]
- Stycke 3 (om det får plats): Dessutom [ett skäl till].
- Stycke 4: Någon tycker säkert att [motargument]. Men [ditt svar].
- Stycke 5: [Vem], [vad ska de göra]?
- Signatur: [ditt namn eller en signatur]
Vanliga misstag i insändare
- Åsikten kommer för sent. Läsaren ska inte behöva vänta till tredje stycket. Säg vad du tycker i första stycket, gärna redan i rubriken.
- Texten handlar om för mycket. Skolmat, toaletter och raster i samma insändare blir tre halva texter. Välj en fråga. Resten kan bli nästa insändare.
- Det låter som en uppsats. ”I den här texten kommer jag att argumentera för …” hör inte hemma i en insändare. Börja i det som händer.
- Du angriper en person. ”Rektorn bryr sig inte” får läsaren att ta rektorns parti. Kritisera beslutet, inte människan.
- Slutet ber ingen om något. En sammanfattning av det du redan har skrivit är bortkastade rader. Avsluta med vem som ska göra vad.
Vad kan man skriva en insändare om?
Det bästa ämnet är något du själv har märkt och vill ändra. Här är tolv förslag, redan skrivna som åsikter. Du kan lika gärna ta den andra sidan.
I skolan
- Skolbiblioteket borde vara öppet till klockan 17.
- Det ska finnas tvål och papper på skolans toaletter varje dag.
- Prov borde aldrig läggas på måndagar.
- Eleverna borde få välja skolmaten en dag i månaden.
Där du bor
- Cykelvägen till skolan behöver belysning.
- Fritidsgården borde ha öppet på fredagskvällar.
- Bussen borde gå varje kvart på morgonen.
- Den som är under 18 borde få simma gratis på sommarlovet.
Större frågor
- Mobilförbudet borde gälla på gymnasiet också.
- Sociala medier borde ha en åldersgräns på 15 år.
- Alla 15-åringar borde få ett sommarjobb genom kommunen.
- Kollektivtrafiken borde vara gratis för alla under 20.
Vill du ha fler idéer finns 40 ämnen att argumentera om i vår guide om argumenterande text.
Insändare, debattartikel eller krönika?
Alla tre finns på tidningens åsiktssidor, men de fungerar olika.
| Jämför | Insändare | Debattartikel | Krönika |
|---|---|---|---|
| Vem skriver? | En vanlig läsare | Ofta en expert, politiker eller organisation | En fast skribent |
| Längd | Kort, ofta under 1 000 tecken | Längre, flera stycken | Mellanlång |
| Syfte | Påverka i en fråga, ofta lokal | Påverka ett beslut i en större fråga | Få läsaren att tänka eller le |
| Bygger på | Egna erfarenheter | Fakta och källor | Egna tankar och upplevelser |
| Ton | Personlig och rak | Saklig | Personlig, ofta med humor |
Ska du skriva en krönika eller en debattartikel i stället? Läs våra guider om hur du skriver en krönika och hur du skriver en debattartikel.
Hur skickar man in en insändare?
En insändare är skriven för att läsas av fler än läraren. Vill du testa på riktigt gör du så här:
- Sök på tidningens namn och ”skicka insändare”. Där står hur lång texten får vara.
- Håll den kort. Många tidningar vill ha under 1 000 tecken, och korta texter har större chans att komma med.
- Skriv ditt namn, din adress och ditt telefonnummer i mejlet. Har du skrivit under med en signatur är det oftast den som trycks.
- Är du under 18 kan tidningen vilja att en vårdnadshavare godkänner i ett eget mejl.
- Gäller frågan där du bor passar lokaltidningen bäst. Där känner läsarna igen platsen du skriver om.
- Ha lite tålamod. Det kan ta tid innan tidningen hör av sig.
Checklista innan du lämnar in
- Rubriken visar vad du tycker.
- Åsikten står i första stycket.
- Texten handlar om en enda fråga.
- Minst ett skäl har ett exempel från verkligheten.
- Du har svarat på ett motargument.
- Sista stycket säger vem som ska göra vad.
- Du har skrivit under med namn eller signatur.
- Texten är så lång som uppgiften säger. Till en tidning: under 1 000 tecken.
Vanliga frågor om insändare
Vad menas med en insändare?
En insändare är en text som en läsare sänder in till en tidning för att säga vad hen tycker. Ordet kommer just från att sända in.
Varför skriver man insändare?
För att påverka. Med en insändare kan du lyfta ett problem, få fler att hålla med dig och sätta press på den som bestämmer. I skolan är den ett bra sätt att öva på att argumentera, eftersom texten är kort och du måste komma till saken direkt.
Vad är en synonym till insändare?
Ett annat ord för insändare är läsarbrev. Sidan i tidningen där insändarna står kallas insändarsida eller insändarspalt. På engelska heter det letter to the editor, och det är en vanlig skrivuppgift även på engelsklektionerna. Där kan vår läxhjälp i engelska hjälpa till.
Hur lång ska en insändare vara?
I skolan bestämmer läraren. Till en tidning är under 1 000 tecken med mellanslag ett bra mål. Det blir ungefär 180 ord.
Måste en insändare ha ett motargument?
I skolan brukar det krävas, och Skolverkets material om insändare tar med ett motargument som bemöts. I tidningen är det inget krav, men texten blir mer övertygande med ett.
Får man vara anonym?
Du får skriva under med en signatur i stället för ditt namn. Tidningen behöver ändå veta vem du är, så du skickar med namn och kontaktuppgifter.
Får man skriva ”jag” i en insändare?
Ja. Insändaren är personlig, och egna erfarenheter gör den trovärdig. Låt bara inte varje mening börja med ”jag tycker”.
Vad är skillnaden mellan en insändare och en argumenterande text?
Insändaren är en sorts argumenterande text. Den är kortare och mer personlig än till exempel en debattartikel, och den vänder sig till en tidnings läsare.
