Vad är ett argumenterande tal?
Ett argumenterande tal är ett muntligt framförande där du driver en tes inför en publik. Precis som en argumenterande text bygger talet på en tes, argument och bemötta motargument.
Skillnaden är att publiken bara hör talet en gång och inte kan bläddra tillbaka. Därför måste strukturen vara extra tydlig, språket enkelt och budskapet upprepas. Du har också verktyg som en text saknar: rösten, pauserna, blicken och kroppsspråket.
I skolan är argumenterande tal en vanlig uppgift i svenska, från mellanstadiet till gymnasiet. De nationella proven i svenska har också en muntlig del. Här ser du när de muntliga delproven i svenska genomförs i år.
Så är ett argumenterande tal uppbyggt
Ett argumenterande tal har fem delar: en inledning som fångar publiken, tesen, argumenten, ett bemött motargument och en avslutning med uppmaning. Så här kan tiden fördelas i ett tal på tre minuter:
- Inledning (20–30 sekunder): fånga uppmärksamheten och presentera ämnet.
- Tes (10 sekunder): säg din åsikt i en mening och hur många argument som kommer.
- Argument (1,5–2 minuter): två till tre argument, vart och ett med ett tydligt exempel.
- Motargument (20–30 sekunder): ta upp en invändning och bemöt den.
- Avslutning (20–30 sekunder): upprepa tesen, sammanfatta och avsluta med en uppmaning.
Talmarkörer håller ihop talet
Talmarkörer är ord som visar publiken var i talet du är. De ersätter de stycken och rubriker som en läsare har.
- Inför argumenten: ”Jag har tre skäl.”
- Mellan argumenten: ”Mitt första skäl är …”, ”Det leder mig till mitt andra skäl …”
- Inför motargumentet: ”Nu tänker kanske någon av er att …”
- Inför avslutningen: ”Så, för att sammanfatta …”
I en skriven text kan det kännas övertydligt att säga hur många argument som kommer. I ett tal är det tvärtom en hjälp, eftersom publiken vet vad den ska lyssna efter.
Så börjar du ett argumenterande tal
De första 20 sekunderna avgör om publiken lyssnar. Börja därför aldrig med ”Jag ska prata om …”. Välj i stället en öppning som väcker intresse:
- En retorisk fråga: ”Hur många av er har haft en helg utan en enda skoluppgift i år?”
- Ett överraskande faktum: ”Enligt [källa] sover [andel] av alla tonåringar mindre än rekommenderat.” Byt ut hakparenteserna mot uppgifter du själv har kontrollerat.
- En kort berättelse: ”Förra veckan stod jag på busshållplatsen och såg …”
- En bild att föreställa sig: ”Föreställ er en skola där …”
- En kontrast: ”Vid 16 får du övningsköra bil. Men du får inte rösta.”
Efter öppningen presenterar du ämnet och din tes, och säger gärna hur många argument som kommer.
Exempel på en hel inledning: ”Hur många av er satt med läxor i söndags kväll? Räck upp handen. Nästan alla. I dag vill jag övertyga er om att helgen borde vara läxfri, och jag har tre skäl.”
Tes, argument och motargument i ett tal
Tesen
Tesen är din åsikt i en mening, precis som i en skriven text. I ett tal säger du den minst två gånger: i inledningen och i avslutningen. Då hänger även den med som tappade fokus en stund.
Exempel på teser till argumenterande tal:
- ”Helgen borde vara läxfri.”
- ”Rösträttsåldern i Sverige borde sänkas till 16 år.”
- ”Alla skolor borde ha en schemalagd lässtund varje dag.”
- ”Sverige borde införa pant på mobiltelefoner och andra små elektronikprylar.”
Argumenten
Välj högst tre argument, eftersom en lyssnare sällan minns fler. Ge varje argument ett exempel som publiken kan se framför sig. En siffra glöms fort, men en bild stannar kvar.
Spara gärna det starkaste argumentet till sist. Då är det det publiken minns bäst.
Motargumentet
Ta upp en invändning och bemöt den. Det visar att du är påläst och gör dig mer trovärdig. I ett tal fungerar det bra att tala direkt till publiken: ”Nu tänker kanske någon av er att … Det är en rimlig fråga. Men …”
Retorik i ett argumenterande tal: ethos, logos och patos
Retorik är konsten att övertyga. Redan Aristoteles beskrev tre sätt att påverka en publik, och de används fortfarande i varje bra tal:
- Ethos – trovärdighet. Publiken lyssnar på den som verkar kunnig och ärlig. Visa att du är påläst, nämn dina källor och var saklig mot dem som tycker annorlunda.
- Logos – logik och fakta. Argument som bygger på fakta, statistik och slutsatser som hänger ihop.
- Patos – känslor. Berör publiken med exempel, berättelser och ditt eget engagemang.
Ett bra tal använder alla tre. Bara logos blir torrt, och bara patos kan upplevas som manipulativt.
Retoriska knep som gör talet starkare
- Retorisk fråga: en fråga som inte kräver svar men får publiken att tänka. Exempel: ”Vem har egentligen tid att vila?”
- Tretal: tre ord eller led i rad fastnar i minnet. Exempel: ”Vila. Rättvisa. Lust.”
- Upprepning: samma ord eller fras börjar flera meningar. Exempel: ”Vi behöver vila. Vi behöver tid. Vi behöver helgen.”
- Kontrast: två motsatser ställs mot varandra. Exempel: ”Det är inte mindre plugg. Det är smartare plugg.”
- Direkt tilltal: du pratar till publiken, inte om den. Exempel: ”Du som sitter här i dag …”
- Liknelse: ett svårt resonemang blir en bild. Exempel: ”En hjärna som aldrig vilar är som en mobil som aldrig får ladda.”
Mall för argumenterande tal
Använd mallen för att skriva ditt manus. Fyll i hakparenteserna, läs manuset högt och skriv sedan om det till stödord.
- Öppning: [Retorisk fråga, överraskande faktum eller kort berättelse.]
- Tes: I dag vill jag övertyga er om att [din tes]. Jag har [tre] skäl.
- Argument 1: Mitt första skäl är [argument]. [Ett exempel som publiken kan se framför sig.]
- Argument 2: Mitt andra skäl är [argument]. [Fakta: Enligt [källa] …]
- Argument 3: Det tredje och viktigaste skälet är [argument]. [En berättelse eller något som väcker känslor.]
- Motargument: Nu tänker kanske någon av er att [motargument]. Det är en rimlig fråga. Men [bemötande].
- Avslutning: Så, för att sammanfatta: [argumenten i ett tretal]. Därför [tesen igen]. [Uppmaning eller slutreplik.] Tack!
I åk 6 räcker det med två argument och ett kort bemötande. På gymnasiet förväntas du nämna källor muntligt och bemöta motargumentet mer nyanserat.
Exempel på argumenterande tal
Här är två hela exempeltal, ett för högstadiet och ett för gymnasiet. Efter varje tal går vi igenom vilka retoriska knep det använder.
Exempel på argumenterande tal – högstadiet (cirka 3 minuter)
Ge oss helgen tillbaka
Hur många av er satt med läxor i söndags kväll? Räck upp handen. Precis, nästan alla. Och hur många kände sig utvilade när ni kom till skolan i måndags? Inte lika många.
I dag vill jag övertyga er om en sak: helgen borde vara läxfri. Jag har tre skäl.
Mitt första skäl är vila. Vi går i skolan fem dagar i veckan, ofta från åtta till tre. Sedan kommer träning, kompisar, familj och sömn. Helgen är den enda tiden då kroppen och hjärnan får ladda om på riktigt. Tänk er en mobil som aldrig får ladda ordentligt. Till slut dör den mitt på dagen. Så fungerar vi också.
Mitt andra skäl är rättvisa. Alla har inte samma möjligheter hemma. Vissa har föräldrar som kan hjälpa till, ett eget rum och lugn och ro. Andra jobbar i familjens butik på helgen, tar hand om småsyskon eller delar rum med tre andra. När läxan görs hemma avgör hemmet resultatet. När läxan görs i skolan har alla samma chans.
Mitt tredje och viktigaste skäl är lusten att lära. Om helgen alltid fylls av uppgifter blir skolan något man aldrig kommer ifrån. Men om vi får vila kommer vi tillbaka på måndagen med energi, och då lär vi oss mer.
Nu tänker kanske någon av er: hinner vi verkligen med allt om vi inte gör läxor på helgen? Det är en rimlig fråga. Men läxfria helger betyder inte mindre skolarbete. Det betyder att arbetet görs måndag till fredag, när lärarna finns där och kan hjälpa till. Det är inte mindre plugg. Det är smartare plugg.
Så, för att sammanfatta: läxfria helger ger oss vila, gör skolan rättvisare och får oss att vilja lära oss mer. Vila. Rättvisa. Lust. Och till er lärare: nästa gång ni planerar en uppgift, lägg deadline på fredag i stället för måndag. Ge oss helgen tillbaka. Tack!
Så fungerar talet:
- Öppningen är två retoriska frågor som får publiken att delta direkt.
- Talmarkörerna ”mitt första”, ”mitt andra” och ”mitt tredje och viktigaste” visar var i talet vi är.
- Liknelsen med mobilen som aldrig får ladda gör argumentet om vila konkret.
- Kontrasten ”inte mindre plugg, smartare plugg” bemöter motargumentet i en mening som är lätt att minnas.
- Tretalet ”Vila. Rättvisa. Lust.” sammanfattar alla argument, och talet slutar med en konkret uppmaning.
Exempel på argumenterande tal – gymnasiet (cirka 4 minuter)
Låt 16-åringar rösta
När du fyller 16 får du börja övningsköra bil. Du får jobba, betala skatt på din lön och välja det gymnasieprogram som formar resten av ditt liv. Men du får inte vara med och bestämma vem som ska styra landet.
Jag anser att rösträttsåldern i Sverige borde sänkas till 16 år. Låt mig ge er tre skäl.
Det första skälet handlar om rättvisa. Politiska beslut påverkar unga längre än någon annan. Det gäller skolan, klimatet och bostadsmarknaden, beslut vars följder vi kommer att leva med i femtio år eller mer. Ändå är det just de som påverkas längst som inte får säga sitt. Den som betalar skatt på sin sommarlön borde också få vara med och bestämma vad skatten används till.
Det andra skälet är att röstande är en vana. Den som röstar första gången blir ofta en återkommande väljare. Vid 16 bor de flesta fortfarande hemma och går i skolan, där samhällskunskapen kan förbereda dem. Vid 18 har många flyttat, börjat jobba eller plugga på en ny ort, och det första valet riskerar att passera obemärkt. Vi har alltså ett bättre läge att skapa vanan vid 16 än vid 18.
Det tredje skälet är att det redan fungerar på andra håll. I Österrike har 16-åringar fått rösta i nationella val sedan 2007, och flera andra europeiska länder har sänkt åldern i vissa val. Det är inget experiment, utan något som redan finns i demokratier som liknar vår.
Nu tänker kanske någon av er: är 16-åringar verkligen mogna nog? Det är en rimlig invändning. Men mognad är inget vi kräver av andra väljare. Ingen frågar en 45-åring om den har läst partiprogrammen innan den får sin röstsedel. Och om problemet är att unga saknar kunskap, då är lösningen bättre samhällsundervisning, inte att stänga dörren.
Så låt mig sammanfatta. Rättvisa, vana och erfarenheter från andra länder talar för en sänkt rösträttsålder. Sextonåringar får redan köra bil med en handledare bredvid, jobba och betala skatt. Låt dem också få rösta. Frågan är inte om unga är redo för demokratin. Frågan är om demokratin är redo för unga. Tack!
Så fungerar talet:
- Öppningen bygger på en kontrast mellan vad 16-åringar får göra och vad de inte får göra.
- Logos finns i resonemanget om vanor och i exemplet från Österrike. Patos finns i bilden av beslut som unga får leva med i femtio år.
- Ethos byggs när talaren kallar motargumentet rimligt innan det bemöts.
- Slutrepliken vänder på orden, ”redo för demokratin” och ”demokratin redo för unga”, så att publiken minns den.
- Talet passar gymnasiet eftersom argumenten resonerar kring orsaker och följder i stället för att bara konstatera.
Ämnen till argumenterande tal – 30 förslag
Ett bra ämne för ett tal är en fråga som publiken har en känsla för, så att du kan engagera dem. De ämnen som passar bäst för yngre elever står under Vardag och fritid.
Skola och unga
- Borde gymnasiet ha fyradagarsvecka?
- Borde elever få sätta betyg på sina lärare?
- Borde privatekonomi bli ett eget skolämne?
- Ska elever få ha hörlurar under eget arbete?
- Borde ljudböcker räknas som läsning i skolan?
- Borde alla elever få ledigt på sin födelsedag?
Samhälle
- Borde Sverige ha kvar monarkin?
- Borde nyheter vara gratis för alla under 20 år?
- Borde reklam riktad till barn förbjudas även på sociala medier?
- Borde alla lära sig ett tredje språk i skolan?
- Borde simskola vara gratis för alla barn?
- Borde sommarlovet vara kortare?
AI och teknik
- Borde AI få rätta prov och sätta betyg?
- Borde AI-skapad konst få tävla i samma klass som konst gjord av människor?
- Borde AI-chattbotar som låtsas vara ens vän förbjudas för barn?
- Borde politiker få använda AI för att skriva sina tal?
- Borde självkörande bilar tillåtas i städerna?
- Borde människan resa till Mars?
Miljö och djur
- Borde skolmaten innehålla insekter som proteinkälla?
- Ska jakt på varg vara tillåten?
- Borde alla skolor ha en egen odling?
- Borde katter hållas inomhus för fåglarnas skull?
- Borde hundar få följa med in i butiker och restauranger?
- Borde alla kommuner ha gratis cykeluthyrning?
Vardag och fritid
- Borde barn få bestämma sin egen läggtid?
- Borde barn få bestämma över bilder som föräldrarna lägger ut på nätet?
- Borde man få äta mellanmål i klassrummet?
- Borde alla barn få fickpengar?
- Borde godisautomater förbjudas i idrottshallar?
- Borde barn få spela datorspel på vardagar?
Vill du ha fler idéer finns ytterligare 40 ämnen att argumentera om i vår guide om argumenterande text.
Tips för att hålla ditt argumenterande tal
Ett bra manus räcker inte. Hur du framför talet avgör lika mycket om publiken blir övertygad.
- Öva högt minst tre gånger och ta tid. Det du läser tyst går alltid fortare än det du säger.
- Använd stödord i stället för manus. Skriv några nyckelord per del på små kort, så att du kan titta upp.
- Håll ögonkontakt. Välj tre punkter i rummet, till vänster, i mitten och till höger, och växla mellan dem.
- Variera rösten. Pausa efter viktiga meningar, sänk tempot när du säger tesen och höj rösten i slutrepliken.
- Stå stadigt. Fotterna i höftbredd och händerna fria, så att du kan använda dem för att förstärka det du säger.
- Hantera nerverna. Andas djupt innan du börjar och säg den första meningen långsamt. Publiken vill att det ska gå bra för dig.
Fler råd finns i våra tio tips för dig som ska hålla tal.
Vanliga frågor om argumenterande tal
Hur långt ska ett argumenterande tal vara?
I skolan är tre till fem minuter vanligt. Eftersom man talar ungefär 130–150 ord i minuten motsvarar det cirka 400–700 ord i manus. Följ alltid tidsgränsen i uppgiften.
Hur många argument ska ett tal ha?
Två till tre argument och ett bemött motargument. Fler än tre är svåra för en lyssnare att hålla i huvudet.
Får man läsa innantill?
Det beror på läraren, men stödord ger nästan alltid ett bättre tal. Den som läser innantill tappar ögonkontakten och talar ofta för fort.
Hur avslutar man ett argumenterande tal?
Upprepa tesen, sammanfatta argumenten kort och avsluta med en uppmaning eller en mening som stannar kvar. Säg sedan ”tack”, så att publiken vet att du är klar.
Vad är skillnaden mellan ett argumenterande och ett informerande tal?
Ett informerande tal förklarar ett ämne utan att ta ställning. Ett argumenterande tal vill få publiken att hålla med om en tes.
Vad är skillnaden mellan ett argumenterande tal och en argumenterande text?
Grunden är densamma, men talet är skrivet för att höras. Därför har det kortare meningar, fler upprepningar, tydliga talmarkörer och ett direkt tilltal till publiken.
Sammanfattning
Ett argumenterande tal bygger på en tydlig tes, högst tre argument med konkreta exempel, ett bemött motargument och en avslutning som upprepar tesen. Det som skiljer talet från en text är att du måste hålla publiken med dig, med talmarkörer, retorik och ett engagerat framförande.
Ska du hålla ett tal på svensklektionen eller inför det muntliga provet? En studiecoach kan hjälpa dig att skriva manuset och öva framförandet. Läs mer om läxhjälp i svenska.
