Del 5: Föräldrar och studybuddies

Del 5: Föräldrar och studybuddies

Det är ingen självklarhet att ens förälder ska kunna hjälpa till med matematik eller i andra ämnen. Ämneskunskaperna är i många fall rätt avlägsna, vilket inte är så konstigt. Men det går att hjälpa till ändå – främst genom att motivera och stötta sitt barn. Den här listan är till för dig som hjälper till med läxorna, och är även värd att kika på om du är en studybuddy eller önskar att bli det.

10 tips för dig som hjälper med läxorna

1. Lyssna.

Det är viktigt att aktivt lyssna och försöka förstå – framför allt att inte direkt komma med egna åsikter och motsägelser. Om ditt barn tycker att det värt att ta upp, så är det värt för dig att lyssna på.

2. Ställ frågor.

Framför allt är det viktigt att veta vad det är ditt barn vill ha hjälp med faktisk. Är det studieteknik, eller något särskilt ämne? Och i sådana fall, vad inom det ämnet? Det är lätt att fastna i en ”allt-är- svårt-jag-kan-inget”-mentalitet här, men försök jobba tillsammans för att smalna ner problemet litegrann.

3. Var ett stöd – inte en lykta.

Ditt barn har redan en lärare och studiematerial som ska tillgodose vad det
är hen förväntas lära sig, så ditt jobb är att vara en hjälp för hur den inlärningen sker. En hel del kan ha förändrats sen du gick i skolan, så var noga med att inte ”ta över” plugget, eller lära ditt barn saker som inte är aktuella/relevanta. Utgå ifrån materialet framför dig.

4. Läs på.

Saker har förändrats, både inom enskilda ämnesdiscipliner, och i hur undervisning- en ser ut. För att få reda på mer exakt vad som förväntas av ditt barn kan du läsa kursplaner och kunskapskrav, eller fråga deras lärare.

5. Be om hjälp själv.

Det finns en massa hjälp att hitta, särskilt på nätet. Kolla gärna på Youtube om det finns en guide för problemet som ska lösas – nästan garanterat har någon annan också haft svårt för det. Det kan också vara bra att ditt barn får se att det är helt ok att inte veta allt, och hur man sedan går vidare med att leta rätt på svaren i alla fall. Leta gärna ihop!

6. Sitt med problemen tillsammans.

Hjälpen måste vara löpande; det räcker inte, i alla fall i början, att starta upp plugget och sedan gå i väg. Om ditt barn har frågor som hen aldrig får chansen att ställa finns risken att de bara stannar och ger upp. Du behöver ju inte sitta och gemensamt prata igenom varje liten grej, men se till att du är där ifall du behövs.

7. Vana hellre än resultat.

Det är lätt att fastna på betyg – de är konkreta och mätbara, men de är absolut inte det enda som spelar roll. Att fokusera på målet (exempelvis att höja ett betyg) kan leda till att vi tar fel approach, eller använder fel metod. Fokus bör ligga på inlärandet, på att göra fel och göra om, på förståelse.

8. Genomförbarhet hellre än vana.

Vi behöver repetera för att lära oss, men försök också vara realistisk när det kommer till mängden självständiga studier ni planerar. Du kanske helst vill att ditt barn ska plugga en halvtimme varje dag – men är det realistiskt? Kommer det bli gjort, eller blir det bara en källa till konflikt? Då är det bättre att ni sitter en halvtimme tillsammans två till tre gånger i veckan.

9. Följ upp.

Ha en löpande dialog om hur det går. Vad funkar, vad funkar inte? Lärande är ett livslångt projekt, och hur vi tar åt oss information förändras. Om det har gått bra kan ni till och med prova att öka intensiteten lite.

10. Fira vinsterna.

Positiv förstärkning är inte en kul liten belöning när det gäller plugg – det är en nödvändighet. Även om ni inte är framme i mål är det viktigt att uppmärksamma och uppmuntra att ditt barn försökt, och jobbat hårt.

Läs avslutning