Del 3: Konkreta tips för prov och uppsatsskrivande

Del 3: Konkreta tips för prov och uppsatsskrivande

I den tredje delen går vi djupare in på hur du löser specifika uppgifter inom olika ämnen så som matematik, moderna språk och svenska. Vi presenterar konkreta tips för hur du kan tänka innan och efter matteprov, hur du faktiskt lär dig glosor på ett främmande språk eller hur du lyckas skriva och framföra ett snyggt tal inför klassen. Listorna är framtagna av våra bästa studybuddies – studerande med toppbetyg som vet hur du bemästrar studierna.

10 tips inför matteprov

1. Ta reda på vad provet täcker.

Var noga med att ha koll på exakt vad provet kommer att innehålla i god tid. Skriv ner vilka delar av boken som provet kommer testa, samt om det krävs att man har koll på andra delar för att kunna lösa uppgifterna.

2. Räkna igenom talen i boken.

Börja på den lättaste nivån och arbeta dig uppåt. Att räkna enklare uppgifter på grundnivå kan kännas onödigt ifall man kan ämnet bra, men det kan vara en god idé att läsa igenom dessa uppgifter för att inte missa några koncept eller delar som kan du eventuellt kommer prövas på provet.

3. Markera alla frågor som känns svåra.

Detta kan vara smart för att ha koll på vilka delar man måste plugga mer på men också för att komma ihåg vilka delar man kan behöva fråga om i skolan.

4. Kolla facit ofta.

Det minimerar nämligen risken för att man pluggar in felaktigheter. Det är också skönt att regelbundet checka av ifall man har koll på det man räknar eller om man borde läsa igenom exemplen i boken mer noggrant.

5. Testa dig själv.

Ofta finns det delar i boken man kan använda för att testa sig själv på det olika delarna. Ibland delar även läraren ut övningsprov inför provet. Att göra dessa som ett riktigt prov ger en bra indikation på hur bra man är förberedd för provet.

6. Vad frågar de efter?

Om du fastnar med en fråga under provet är det en bra idé att skriva ner vad de frågar om, vilken information som finns angiven och vilken information som behövs för att komma fram till svaret. Ofta ger detta lite mer klarhet i hur man ska fortsätta med uppgiften.

7. Skriv alltid ner hela uträkningar.

På så sätt kan läraren lättare följa hur du tänker och se om du tänker på rätt sätt. Även om du råkar göra slarvfel kan läraren ofta se att du är på rätt spår. Dessutom minskar risken för slarvfel om du har uträkningen nedskriven.

8. Dubbelkolla formelsamlingar.

Även om det kan kännas som att man
har hundraprocentig koll på formeln för en specifik uträkning är det alltid bra att dubbelkolla formelsamlingen för att minimera risken för slarvfel. Formelsamlingen kan också hjälpa dig komma vidare med ett tal du fastnat på.

9. Fundera över svaret.

När man väl har fått fram ett svar är det alltid viktigt att om möjligt kontrollräkna svaret och efter det fundera på om det är rimligt. Till exempel kan man fundera på om det bör vara positivt eller negativt och om man har använt lämplig enhet.

10. Försök alltid!

Det är väldigt sällan som man bestraffas med minuspoäng vid fel svar på matteprov. Man bör därför alltid påbörja
och försöka med en uträkning på ett
tal. Förhoppningsvis kan den påbörjade uträkningen belönas med något poäng så svara hellre än att inte svara alls.

10 tips för dig som ska hålla tal

1. Ha ett tal.

Det kan låta självklart, men steg ett är att ha ett tal att hålla. Även om du inte är supernöjd med strukturen eller formuleringarna kommer du behöva en stadig grund att stå på. Det är inte läge att improvisera ihop något när du väl står på scen och är jättenervös.

2. Ta tid.

Håll talet några gånger på egen hand, se hur snabbt eller långsamt du behöver prata för att det ska få en bra längd. Spela gärna in och lyssna på dig själv.

3. Tänk på kroppsspråket.

Hur du står och rör dig påverkar hur din publik upplever det du säger. Är man nervös är det lätt hänt att man står still och ihopsjunken genom hela talet, så försök att sträcka på dig och röra dig omkring när du talar.

4. Håll ögonkontakt.

Visa din publik att du är engagerad! Om du bara står och stirrar ner i dina egna papper tappar publiken snabbt intresset, men om du lyfter blicken ibland så upplevs du mer avslappnad och sympatisk för dina åhörare.

5. Använd stödord.

Att ha ett helt manus i händerna blir klumpigt, och risken är att du bara läser hela talet innantill. Skriv ner talet i punktform, så får du mer frihet i både själva talet och hur du rör dig.

6. Ha ett underlag.

Det är lätt att bli lite ostadig när man är nervös. Om du håller ett block eller
en bok som underlag till dina stödord kommer de inte fladdra i dina händer. Ser superproffsigt ut!

7. Planera dina pauser.

Om publiken konfronteras med en konstant flod av ord kommer de inte vad som är viktigt av allt du säger. När du kommer till de viktigaste bitarna, låt dem ”hänga i luften” en liten stund innan du går vidare.

8. Tala långsamt.

De flesta människor pratar fortare när de känner stress. Försök att ta det lugnt. Det viktiga är att det går att höra och förstå vad du säger, och då krävs lite tid. Osäker på ditt taltempo? Spela in dig själv eller öva framför en familjemedlem!

9. Minns att ingen annan kan ditt tal.

Om du snubblar över småord, eller uttalar ett namn lite fel, eller byter plats på några meningar av misstag är det ingen fara
– det är ju bara du som sett ditt manus, eller hur? Dina lyssnare har förmodligen inte märkt något alls.

10. Andas.

Du har gjort allt du kan för att förbereda dig, så nu är det bara att hålla kursen. Ta ett djupt andetag så ofta du behöver (även om det är mitt i talet, mitt i en mening) och kör hårt!

10 tips inför ett glosförhör

1. Repetition.

Träna lite varje dag för att orden verkligen ska sätta sig. Om man bara pluggar på glosorna vid ett tillfälle är det mycket svårt att få dem att verkligen sätta sig i minnet. Genom att repetera vid flera till- fällen ger du hjärnan möjligheten att låta dem lagras i minnet successivt.

2. Dela upp orden i olika ordklasser.

Att få en lång lista med en mängd olika ord kan vara förvirrande och svårt att strukturera upp i huvudet. Genom att dela upp dem i olika ordklasser kan det bli lättare att hålla på de olika orden och att komma ihåg deras betydelse.

3. Gör flashcards.

Flashcards är en av de vanligaste metoderna för att plugga på glosor. Gör tvåsidiga kort med ordet på svenska på en sida och samma ord på det testade språket på andra sidan. Sedan kan de användas för att förhöra sig själv.

4. Digitala hjälpmedel.

Genom digitala verktyg såsom Quizlet eller liknande kan man skapa flashcards och förhöra sig på samma sätt fast digitalt. Utöver detta erbjuds en hel del spel där man på olika sätt kan träna på glosorna.

5. Associera!

Tänk ut olika associationer för dina glosor. Detta kan vara att glosan låter som ett annat ord du kan eller kanske rimmar på något. Det är bara fantasin som sätter gränser. Genom detta kan det vara lättare att komma ihåg stavningar, uttal och ordet i helhet.

6. Jämför med andra språk du kan.

Ibland är ord på olika språk väldigt liknande varandra. Det kan därför vara bra att fundera ifall ditt glosord är likt samma eller ett liknande ord på ett annat språk du kan. Kanske är den franska glosan jättelikt den engelska översättningen.

7. Minnespromenad.

En minnespromenad kan också skapa associationer. Genom att plugga på glo- sorna medan du går en promenad skapas associationer till saker du ser omkring dig.

8. Bygg meningar.

Att sätta in orden i meningar kan vara ett bra sätt för att minnas glosorna och dess betydelse. Utöver detta får man träna på att böja orden samt anpassa dem för att fungera i olika sammanhang.

9. Säg orden högt för dig själv.

Dels bidrar detta mycket i inlärningen för hur orden ska uttalas men det kan dessutom bidra en hel del till memoreringen att höra orden högt flera gånger. Alla lär sig på olika sätt, vissa av att skriva, vissa av att läsa och andra av att höra.

10. Skriv gloslistor – om och om igen.

Ett bra sätt för att minnas glosorna kan vara genom att skriva ner listor med orden på svenska och förhöra dig själv om och om igen tills du känner att orden verkligen sitter i ryggraden.

10 tips för att skriva en suverän uppsats

1. Läs instruktionerna, ordentligt.

Om du vet exakt vilka kriterier din text förväntas uppnå är det lättare att strukturera.

2. Hitta en vinkel som intresserar dig.

Det är mycket lättare, och roligare, att skriva om man är intresserad av sitt ämne. Även om du inte är intresserad av ämnet du fått finns det förmodligen någon aspekt med det som kan vara spännande. Hitta den guldkanten!

3. Research!

Börja brett och smalna av din research under processens gång. Även om allt inte får plats i uppsatsen så kommer det bygga upp din förståelse för ämnet. Tid lagd på ordentlig research är sällan bortkastad.

4. Börja i god tid.

Oavsett hur bra du är på att skriva så kommer du behöva skriva om eller redigera vissa delar av uppsatsen. När du börjar skriva, planera att bli klar ett par dagar innan deadline. På så sätt behöver du inte sitta hela natten och skriva.

5. Strukturera texten.

Ju tydligare ramar du har för vad du ska skriva, desto lättare kommer det bli. Tänk på det lite som att du först konstruerar ramen och sedan fyller i den.

6. Variera språket.

Även om uppsatser oftast bedöms på innehållet hellre än formatet så är det bra om den också är behaglig att läsa. Variera språket så mycket du är bekväm med – du kanske till och med vill ta till ordboken? The sky is the limit!

7. Använd retoriska grepp.

Retoriska grepp, så som tre-upprepningar, metaforer eller liknelser, är inte bara till för det skönlitterära skrivandet. De gör skrivandet roligare, och är ett bra sätt att plocka stilpoäng på.

8. Läs med någon annans ögon.

Det är lätt att bli ”hemmablind” när det kommer till ens eget arbete, och då finns risken att man missar saker – både småfel och stora misstag. Försök se hur din uppsats upplevs av någon som aldrig läst den förut, skulle den personen förstå vad du menar?

9. Be någon annan att läsa uppsatsen.

En kompis eller förälder kan ge feedback och konstruktiv kritik (eller uppmuntran, om det behövs). Om du inte vill fråga någon du känner, eller om du skriver när ingen är omkring att fråga, kan du klistra in texten i Google Translate och få den uppläst. På så vis kan du upptäcka fel i meningsstruktur eller stavning som annars kanske flugit under radarn.

10. Lämna in i tid!

Nu när du lagt så mycket tid och arbete på uppsatsen vill du ju såklart få lön för mödan. Se till att ha god koll på deadline, och att lämna in på rätt sätt/ställe när du är klar. Lycka till!

10 tips för att klara gymnasiearbetet

1. Läs på.

Ämnet du väljer att fokusera på i ditt arbete ska du först bli expert på. Ska du skriva om något, vad det än är, måste du själv förstå det först.

2. Fråga på!

I processen av gymnasiearbetet ingår regelbundna handledningstider där du har tillfälle att fråga din handledare om de funderingar eller hinder som dykt upp i arbetet. Även om det bara handlar om små detaljer – var inte rädd att ta upp dem. Det kommer spara dig en massa tid framöver i arbetsprocessen.

3. Spara alltid dina källor.

När du gör din research kommer du stöta på en massa artiklar och rapporter av olika slag. Klistra in de i ett separat dokument så du undviker att glömma vart du hittat all information ifrån.

4. Testintervjua i förväg.

Detta gäller mest för dig som väljer att utföra en kvalitativ studie som oftast innehåller intervjuer som arbetsmetod. Prova att intervjua någon som inte är med i din undersökning innan du gör de riktiga intervjuerna. På så sätt kan du se om dina frågor är tillräckligt tydliga och uppfattas på rätt sätt av dina intervjuobjekt, något som är helt avgörande för en lyckad kvalitativ studie.

5. Använd flera databaser/källor.

Letar du efter samma information på flera platser, är det större chans att du hittar den helt enkelt. Google Scholar, DIVA, SwePub, SCB och landguiden, är bara några av dem många webbsidor du kan använda.

6. Använd Wikipedia på rätt sätt.

I princip kan vem som helst skriva vad som helst på Wikipedia. Men det kan fortfarande vara bra information att ta del av. Det är i fotnoterna i texten som de ursprungsinformationen finns och det är de du bör använda för att komma åt förstahandskällorna och därmed mest trovärdiga fakta.

7. Var källkritisk!

I din research måste du komma ihåg att i vår digitaliserade värld sprids missinformation som löpeld. Det gäller att läsa mer än en gång och verifiera att det man läser i en källa stämmer överens med flera andra. Äkthet, beroende, tendens, tid och relevans är de fem kriterier man bör ha som tumregel för källkritisk tänkande.

8. Underskatta inte böcker.

Vill du grotta ner dig i en särskild fråga, en teori eller liknande inom det ämne som du studerar är böcker det bästa sättet att göra det på. Det tar mer tid, men ger bättre kvalité och förståelse för ditt arbete.

9. Läs på om hur man skriver enkäter.

Detta är viktigt för att du ska kunna undvika bortfall, det vill säga ogiltiga svar, i din enkät.

10. Stressa inte.

Man kan lätt bli överväldigad av gymnasiearbetets många krav, men i slutet löser det alltid sig! Så länge du planerar ditt arbete väl och följer ovanstående tips, har du mycket goda förutsättningar att klara det!

10 tips för för att skriva en debattartikel

1. Gå efter intresset.

Har du möjlighet att välja ett eget ämne är det nästan alltid enklare att skriva om något man verkligen brinner för.

2. Koppla din tes till ett problem.

Detta gör det enklare för läsaren att begripa ditt ämne och därmed ökar chansen till att hen övertygas. Skriver du exempelvis om vegetarisk mat i skolan är det bra om du tar upp det i relation till klimatkrisen.

3. Ha med ethos, logos och pathos.

Erfarenhet, logik och passion – alla tre ska med. Har du tre argument (vilket brukar vara standard för en debattartikel) kan du dela upp dem i varje element.

4. Krångla inte till språket.

Beskriv aldrig något du försöker få någon annan att begripa med ord du själv inte förstår. En debattartikel behöver inte låta komplicerad för att vara intressant.

5. Börja med budskapet.

Läsaren ska snabbt förstå vad för poäng du har med din artikel, annars kommer hen inte läsa den.

6. Ta upp allmänintresset.

Varför är just det du skriver om så viktigt? Hur berör det fler än bara du? Är det mer folk som påverkas, är det sannolikt ett mer intressant ämne.

7. Tänk som djävulens advokat.

När du ska skriva ditt motargument måste du kunna tänka som din motståndare. Vad skulle en person som har den motsatta åsikten ha för anledning eller motiv? Vilken kritik skulle din tes möjligen behöva bemöta?

8. Korrekturläs med fler än två ögon.

Det är alltid bra att be någon annan utöver dig själv att gå igenom texten. Läser man något för många gånger blir man blind till slut, därför kan någon annan som inte läst din text lättare hitta felen.

9. Håll dig till ditt ämne.

Det är lätt att sväva in i andra ämnen och debatter. Risken är att ditt huvudbudskap då inte kommer fram och din artikel blir allt för spretig och obegriplig.

10. Svåraste steget är att börja.

Du behöver inte ha en färdig struktur för att börja skriva – bara du börjar är du re- dan halvvägs! Skriv ner de resonemang du har och oroa dig inte över språket – det ingår i processen att gå igenom det flera gånger innan det är klart!

10 tips när du ska lära dig ett nytt språk

1. Hitta en rolig inlärningskälla.

Vare sig det är TV, radio eller böcker. Genom att titta på en serie eller till och med läsa barnsagor på det språket du försöker lära dig, kommer du sakta men säkert vänja dig vid hur det ser ut och låter.

2. Media.

Det här är givet i vår generation, men följ konton som skapar innehåll från de länder där ditt språk pratas. Då vaknar och sover du med språket i minne eftersom att det redan finns i dina flöden!

3. Musik.

Har dina favoritartister låtar på det språk du vill lära dig? Lyssna på dem i så fall! Eller hitta andra låtar med samma språk. Du kommer snabbt börja nynna på en favoritlåt och vips har du lärt dig texten utantill!

4. Ha tålamod.

Att lära sig ett nytt språk är inte lätt, speciellt om det skiljer sig helt från de språk du redan kan. Du måste vara snäll mot dig själv och våga göra misstag för att lära dig!

5. Våga använd språket.

Känner du någon som pratar det i din krets? Prata med dem! Utmana dig själv med undertexter till Netflixserien eller översätt baksidan av mjölkpaketet – sakta men säkert kommer det bli en vana som leder till flyt!

6. Använd alla sinnen.

Skriv, lyssna och titta på innehåll med det språk du vill lära dig! Läser du en bok så ha pennan i hand för att anteckna och fingret under varje mening för att följa med i texten – det är så du också behåller fokus.

7. Åk på en språkresa.

Kanske det bästa tipset på den här listan. Det optimala är att möta lokalbefolkningen där språket pratas och bara ge sig ut och försöka kommunicera själv!

8. Lär dig om kulturen.

Reality-TV eller kanske en dokumentär? Om du djupdyker i kulturen/kulturerna som kännetecknas av det språk du vill lära dig, snappar du automatiskt upp flera ord och uttryck du annars inte hade haft en aning om. Kan du inte fysiskt ta dig dit språket pratas, kan du göra det digitalt!

9. Sätt realistiska mål.

Som tidigare nämnt är språk inte lätt. Därför måste du, som känner dig själv som bäst, sätta upp mål som kommer motivera dig och inte stressa dig.

10. Var inte rädd.

Våga! Prata och läs högt, om inte för andra, för dig själv. Det är alltid jobbigt i början men ju oftare du gör det desto mer bekväm blir du!

Läs del 4