Ett argumenterande tal \u00e4r ett muntligt framf\u00f6rande d\u00e4r du driver en tes inf\u00f6r en publik. Precis som en argumenterande text<\/a> bygger talet p\u00e5 en tes, argument och bem\u00f6tta motargument.<\/p>\n Skillnaden \u00e4r att publiken bara h\u00f6r talet en g\u00e5ng och inte kan bl\u00e4ddra tillbaka. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste strukturen vara extra tydlig, spr\u00e5ket enkelt och budskapet upprepas. Du har ocks\u00e5 verktyg som en text saknar: r\u00f6sten, pauserna, blicken och kroppsspr\u00e5ket.<\/p>\n I skolan \u00e4r argumenterande tal en vanlig uppgift i svenska, fr\u00e5n mellanstadiet till gymnasiet. De nationella proven i svenska har ocks\u00e5 en muntlig del. H\u00e4r ser du n\u00e4r de muntliga delproven i svenska<\/a> genomf\u00f6rs i \u00e5r.<\/p>\n Ett argumenterande tal har fem delar: en inledning som f\u00e5ngar publiken, tesen, argumenten, ett bem\u00f6tt motargument och en avslutning med uppmaning. S\u00e5 h\u00e4r kan tiden f\u00f6rdelas i ett tal p\u00e5 tre minuter:<\/p>\n Talmark\u00f6rer \u00e4r ord som visar publiken var i talet du \u00e4r. De ers\u00e4tter de stycken och rubriker som en l\u00e4sare har.<\/p>\n I en skriven text kan det k\u00e4nnas \u00f6vertydligt att s\u00e4ga hur m\u00e5nga argument som kommer. I ett tal \u00e4r det tv\u00e4rtom en hj\u00e4lp, eftersom publiken vet vad den ska lyssna efter.<\/p>\n De f\u00f6rsta 20 sekunderna avg\u00f6r om publiken lyssnar. B\u00f6rja d\u00e4rf\u00f6r aldrig med \u201dJag ska prata om \u2026\u201d. V\u00e4lj i st\u00e4llet en \u00f6ppning som v\u00e4cker intresse:<\/p>\n Efter \u00f6ppningen presenterar du \u00e4mnet och din tes, och s\u00e4ger g\u00e4rna hur m\u00e5nga argument som kommer.<\/p>\n Exempel p\u00e5 en hel inledning:<\/strong> \u201dHur m\u00e5nga av er satt med l\u00e4xor i s\u00f6ndags kv\u00e4ll? R\u00e4ck upp handen. N\u00e4stan alla. I dag vill jag \u00f6vertyga er om att helgen borde vara l\u00e4xfri, och jag har tre sk\u00e4l.\u201d<\/p>\n Tesen \u00e4r din \u00e5sikt i en mening, precis som i en skriven text. I ett tal s\u00e4ger du den minst tv\u00e5 g\u00e5nger: i inledningen och i avslutningen. D\u00e5 h\u00e4nger \u00e4ven den med som tappade fokus en stund.<\/p>\n Exempel p\u00e5 teser till argumenterande tal:<\/p>\n V\u00e4lj h\u00f6gst tre argument, eftersom en lyssnare s\u00e4llan minns fler. Ge varje argument ett exempel som publiken kan se framf\u00f6r sig. En siffra gl\u00f6ms fort, men en bild stannar kvar.<\/p>\n Spara g\u00e4rna det starkaste argumentet till sist. D\u00e5 \u00e4r det det publiken minns b\u00e4st.<\/p>\n Ta upp en inv\u00e4ndning och bem\u00f6t den. Det visar att du \u00e4r p\u00e5l\u00e4st och g\u00f6r dig mer trov\u00e4rdig. I ett tal fungerar det bra att tala direkt till publiken: \u201dNu t\u00e4nker kanske n\u00e5gon av er att \u2026 Det \u00e4r en rimlig fr\u00e5ga. Men \u2026\u201d<\/p>\n Retorik \u00e4r konsten att \u00f6vertyga. Redan Aristoteles beskrev tre s\u00e4tt att p\u00e5verka en publik, och de anv\u00e4nds fortfarande i varje bra tal:<\/p>\n Ett bra tal anv\u00e4nder alla tre. Bara logos blir torrt, och bara patos kan upplevas som manipulativt.<\/p>\n Anv\u00e4nd mallen f\u00f6r att skriva ditt manus. Fyll i hakparenteserna, l\u00e4s manuset h\u00f6gt och skriv sedan om det till st\u00f6dord.<\/p>\n I \u00e5k 6 r\u00e4cker det med tv\u00e5 argument och ett kort bem\u00f6tande. P\u00e5 gymnasiet f\u00f6rv\u00e4ntas du n\u00e4mna k\u00e4llor muntligt och bem\u00f6ta motargumentet mer nyanserat.<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 hela exempeltal, ett f\u00f6r h\u00f6gstadiet och ett f\u00f6r gymnasiet. Efter varje tal g\u00e5r vi igenom vilka retoriska knep det anv\u00e4nder.<\/p>\n Ge oss helgen tillbaka<\/strong><\/p>\n Hur m\u00e5nga av er satt med l\u00e4xor i s\u00f6ndags kv\u00e4ll? R\u00e4ck upp handen. Precis, n\u00e4stan alla. Och hur m\u00e5nga k\u00e4nde sig utvilade n\u00e4r ni kom till skolan i m\u00e5ndags? Inte lika m\u00e5nga.<\/p>\n I dag vill jag \u00f6vertyga er om en sak: helgen borde vara l\u00e4xfri. Jag har tre sk\u00e4l.<\/p>\n Mitt f\u00f6rsta sk\u00e4l \u00e4r vila. Vi g\u00e5r i skolan fem dagar i veckan, ofta fr\u00e5n \u00e5tta till tre. Sedan kommer tr\u00e4ning, kompisar, familj och s\u00f6mn. Helgen \u00e4r den enda tiden d\u00e5 kroppen och hj\u00e4rnan f\u00e5r ladda om p\u00e5 riktigt. T\u00e4nk er en mobil som aldrig f\u00e5r ladda ordentligt. Till slut d\u00f6r den mitt p\u00e5 dagen. S\u00e5 fungerar vi ocks\u00e5.<\/p>\n Mitt andra sk\u00e4l \u00e4r r\u00e4ttvisa. Alla har inte samma m\u00f6jligheter hemma. Vissa har f\u00f6r\u00e4ldrar som kan hj\u00e4lpa till, ett eget rum och lugn och ro. Andra jobbar i familjens butik p\u00e5 helgen, tar hand om sm\u00e5syskon eller delar rum med tre andra. N\u00e4r l\u00e4xan g\u00f6rs hemma avg\u00f6r hemmet resultatet. N\u00e4r l\u00e4xan g\u00f6rs i skolan har alla samma chans.<\/p>\n Mitt tredje och viktigaste sk\u00e4l \u00e4r lusten att l\u00e4ra. Om helgen alltid fylls av uppgifter blir skolan n\u00e5got man aldrig kommer ifr\u00e5n. Men om vi f\u00e5r vila kommer vi tillbaka p\u00e5 m\u00e5ndagen med energi, och d\u00e5 l\u00e4r vi oss mer.<\/p>\n Nu t\u00e4nker kanske n\u00e5gon av er: hinner vi verkligen med allt om vi inte g\u00f6r l\u00e4xor p\u00e5 helgen? Det \u00e4r en rimlig fr\u00e5ga. Men l\u00e4xfria helger betyder inte mindre skolarbete. Det betyder att arbetet g\u00f6rs m\u00e5ndag till fredag, n\u00e4r l\u00e4rarna finns d\u00e4r och kan hj\u00e4lpa till. Det \u00e4r inte mindre plugg. Det \u00e4r smartare plugg.<\/p>\n S\u00e5, f\u00f6r att sammanfatta: l\u00e4xfria helger ger oss vila, g\u00f6r skolan r\u00e4ttvisare och f\u00e5r oss att vilja l\u00e4ra oss mer. Vila. R\u00e4ttvisa. Lust. Och till er l\u00e4rare: n\u00e4sta g\u00e5ng ni planerar en uppgift, l\u00e4gg deadline p\u00e5 fredag i st\u00e4llet f\u00f6r m\u00e5ndag. Ge oss helgen tillbaka. Tack!<\/p>\n S\u00e5 fungerar talet:<\/strong><\/p>\n L\u00e5t 16-\u00e5ringar r\u00f6sta<\/strong><\/p>\n N\u00e4r du fyller 16 f\u00e5r du b\u00f6rja \u00f6vningsk\u00f6ra bil. Du f\u00e5r jobba, betala skatt p\u00e5 din l\u00f6n och v\u00e4lja det gymnasieprogram som formar resten av ditt liv. Men du f\u00e5r inte vara med och best\u00e4mma vem som ska styra landet.<\/p>\n Jag anser att r\u00f6str\u00e4tts\u00e5ldern i Sverige borde s\u00e4nkas till 16 \u00e5r. L\u00e5t mig ge er tre sk\u00e4l.<\/p>\n Det f\u00f6rsta sk\u00e4let handlar om r\u00e4ttvisa. Politiska beslut p\u00e5verkar unga l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e5gon annan. Det g\u00e4ller skolan, klimatet och bostadsmarknaden, beslut vars f\u00f6ljder vi kommer att leva med i femtio \u00e5r eller mer. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det just de som p\u00e5verkas l\u00e4ngst som inte f\u00e5r s\u00e4ga sitt. Den som betalar skatt p\u00e5 sin sommarl\u00f6n borde ocks\u00e5 f\u00e5 vara med och best\u00e4mma vad skatten anv\u00e4nds till.<\/p>\n Det andra sk\u00e4let \u00e4r att r\u00f6stande \u00e4r en vana. Den som r\u00f6star f\u00f6rsta g\u00e5ngen blir ofta en \u00e5terkommande v\u00e4ljare. Vid 16 bor de flesta fortfarande hemma och g\u00e5r i skolan, d\u00e4r samh\u00e4llskunskapen kan f\u00f6rbereda dem. Vid 18 har m\u00e5nga flyttat, b\u00f6rjat jobba eller plugga p\u00e5 en ny ort, och det f\u00f6rsta valet riskerar att passera obem\u00e4rkt. Vi har allts\u00e5 ett b\u00e4ttre l\u00e4ge att skapa vanan vid 16 \u00e4n vid 18.<\/p>\n Det tredje sk\u00e4let \u00e4r att det redan fungerar p\u00e5 andra h\u00e5ll. I \u00d6sterrike har 16-\u00e5ringar f\u00e5tt r\u00f6sta i nationella val sedan 2007, och flera andra europeiska l\u00e4nder har s\u00e4nkt \u00e5ldern i vissa val. Det \u00e4r inget experiment, utan n\u00e5got som redan finns i demokratier som liknar v\u00e5r.<\/p>\n Nu t\u00e4nker kanske n\u00e5gon av er: \u00e4r 16-\u00e5ringar verkligen mogna nog? Det \u00e4r en rimlig inv\u00e4ndning. Men mognad \u00e4r inget vi kr\u00e4ver av andra v\u00e4ljare. Ingen fr\u00e5gar en 45-\u00e5ring om den har l\u00e4st partiprogrammen innan den f\u00e5r sin r\u00f6stsedel. Och om problemet \u00e4r att unga saknar kunskap, d\u00e5 \u00e4r l\u00f6sningen b\u00e4ttre samh\u00e4llsundervisning, inte att st\u00e4nga d\u00f6rren.<\/p>\n S\u00e5 l\u00e5t mig sammanfatta. R\u00e4ttvisa, vana och erfarenheter fr\u00e5n andra l\u00e4nder talar f\u00f6r en s\u00e4nkt r\u00f6str\u00e4tts\u00e5lder. Sexton\u00e5ringar f\u00e5r redan k\u00f6ra bil med en handledare bredvid, jobba och betala skatt. L\u00e5t dem ocks\u00e5 f\u00e5 r\u00f6sta. Fr\u00e5gan \u00e4r inte om unga \u00e4r redo f\u00f6r demokratin. Fr\u00e5gan \u00e4r om demokratin \u00e4r redo f\u00f6r unga. Tack!<\/p>\n S\u00e5 fungerar talet:<\/strong><\/p>\n Ett bra \u00e4mne f\u00f6r ett tal \u00e4r en fr\u00e5ga som publiken har en k\u00e4nsla f\u00f6r, s\u00e5 att du kan engagera dem. De \u00e4mnen som passar b\u00e4st f\u00f6r yngre elever st\u00e5r under Vardag och fritid.<\/p>\n Vill du ha fler id\u00e9er finns ytterligare 40 \u00e4mnen att argumentera om<\/a> i v\u00e5r guide om argumenterande text.<\/p>\n Ett bra manus r\u00e4cker inte. Hur du framf\u00f6r talet avg\u00f6r lika mycket om publiken blir \u00f6vertygad.<\/p>\nS\u00e5 \u00e4r ett argumenterande tal uppbyggt<\/h2>\n
\n
Talmark\u00f6rer h\u00e5ller ihop talet<\/h3>\n
\n
S\u00e5 b\u00f6rjar du ett argumenterande tal<\/h2>\n
\n
Tes, argument och motargument i ett tal<\/h2>\n
Tesen<\/h3>\n
\n
Argumenten<\/h3>\n
Motargumentet<\/h3>\n
Retorik i ett argumenterande tal: ethos, logos och patos<\/h2>\n
\n
Retoriska knep som g\u00f6r talet starkare<\/h3>\n
\n
Mall f\u00f6r argumenterande tal<\/h2>\n
\n
Exempel p\u00e5 argumenterande tal<\/h2>\n
Exempel p\u00e5 argumenterande tal \u2013 h\u00f6gstadiet (cirka 3 minuter)<\/h3>\n
\n
Exempel p\u00e5 argumenterande tal \u2013 gymnasiet (cirka 4 minuter)<\/h3>\n
\n
\u00c4mnen till argumenterande tal \u2013 30 f\u00f6rslag<\/h2>\n
Skola och unga<\/h3>\n
\n
Samh\u00e4lle<\/h3>\n
\n
AI och teknik<\/h3>\n
\n
Milj\u00f6 och djur<\/h3>\n
\n
Vardag och fritid<\/h3>\n
\n
Tips f\u00f6r att h\u00e5lla ditt argumenterande tal<\/h2>\n
\n