Fr\u00e5n och med juli 2025 genomf\u00f6rs en stor f\u00f6r\u00e4ndring i det svenska gymnasiet: kursbetygen ers\u00e4tts av \u00e4mnesbetyg. Denna reform kallas Gy25 och inneb\u00e4r att alla gymnasie\u00e4mnen omstruktureras och att betygssystemet moderniseras. I detta blogginl\u00e4gg reder vi ut vad skillnaden \u00e4r mellan kursbetyg och \u00e4mnesbetyg, varf\u00f6r denna f\u00f6r\u00e4ndring inf\u00f6rs, samt hur den p\u00e5verkar elever, l\u00e4rare och skolor i praktiken. Avslutningsvis f\u00f6ljer en pedagogisk f\u00f6rklaring av f\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 fem olika niv\u00e5er \u2013 fr\u00e5n en enkel beskrivning f\u00f6r barn till en djupare analys f\u00f6r experter.<\/p>\n
Kursbetyg<\/strong> \u00e4r det system som har anv\u00e4nts i gymnasieskolan sedan 1994. Det inneb\u00e4r att varje avslutad kurs i ett \u00e4mne ger ett separat betyg. Till exempel har \u00e4mnet matematik delats upp i flera kurser (som Matematik 1, 2, 3) och varje kurs betygs\u00e4tts var f\u00f6r sig. Alla dessa kursbetyg r\u00e4knas in i elevens slutliga meritv\u00e4rde, oavsett om de sattes tidigt eller sent under gymnasietiden.<\/p>\n \u00c4mnesbetyg<\/strong> inneb\u00e4r att betyg s\u00e4tts per \u00e4mne<\/strong> i st\u00e4llet f\u00f6r per kurs. I praktiken delas ett \u00e4mne in i en eller flera niv\u00e5er<\/strong> i st\u00e4llet f\u00f6r frist\u00e5ende kurser. Eleven f\u00e5r visserligen ett betyg efter varje niv\u00e5, men endast det h\u00f6gsta (senaste) betyget i \u00e4mnets h\u00f6gsta niv\u00e5 blir elevens slutbetyg i \u00e4mnet. Om eleven f\u00e5r minst betyget E p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5, s\u00e5 ers\u00e4tter det betyget de l\u00e4gre niv\u00e5ernas betyg. Med andra ord omfattar ett godk\u00e4nt betyg p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5 all kunskap fr\u00e5n de tidigare niv\u00e5erna.<\/p>\n Denna struktur kan liknas vid en kunskapstrappa<\/strong>, d\u00e4r varje niv\u00e5 bygger vidare p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende niv\u00e5. Exempel: I svenska kan en elev l\u00e4sa niv\u00e5 1, 2 och 3. F\u00e5r eleven till slut betyget B p\u00e5 niv\u00e5 3, blir \u00e4mnesbetyget i svenska B – \u00e4ven om elevens betyg p\u00e5 niv\u00e5 1 och 2 var l\u00e4gre. Omv\u00e4nt, om elevens h\u00f6gsta niv\u00e5 avslutas med betyget E (godk\u00e4nt), s\u00e5 blir slutbetyget E oavsett h\u00f6gre betyg p\u00e5 tidigare niv\u00e5er.<\/p>\n Sammanfattningsvis:<\/strong> Kursbetyg gav flera betyg i samma \u00e4mne, medan \u00e4mnesbetyg ger ett sammanfattande betyg per \u00e4mne. Gymnasie\u00e4mnenas kursplaner skrivs om till sammanh\u00e5llna \u00e4mnesplaner med olika niv\u00e5er i st\u00e4llet f\u00f6r separata kurser. Eleverna kommer att l\u00e4sa \u00e4mnet \u00f6ver en l\u00e4ngre tid och betygs\u00e4tts f\u00f6rst n\u00e4r \u00e4mnet (dess h\u00f6gsta niv\u00e5) avslutas.<\/p>\n Det finns flera sk\u00e4l till att kursbetygssystemet nu ers\u00e4tts. Under l\u00e5ng tid har systemet med kursbetyg kritiserats f\u00f6r att ha odelat upp l\u00e4randet i fragment<\/strong>. Forskning och erfarenhet pekar p\u00e5 att n\u00e4r kunskapsinneh\u00e5llet delas upp i m\u00e5nga sm\u00e5 kurser kan elevens l\u00e4rande bli splittrat. Kritiken mot kursbetygen har framf\u00f6r allt handlat om f\u00f6ljande:<\/p>\n Syftet med att inf\u00f6ra \u00e4mnesbetyg \u00e4r att komma till r\u00e4tta med dessa problem och f\u00f6rb\u00e4ttra utbildningens kvalitet och r\u00e4ttvisa<\/strong>. Reformen Gy25 ska ge eleverna l\u00e4ngre tid att f\u00f6rdjupa sig i ett \u00e4mne innan betyg s\u00e4tts, vilket gynnar ett mer l\u00e5ngsiktigt och sammanh\u00e5llet l\u00e4rande. L\u00e4rarna f\u00e5r m\u00f6jlighet att planera undervisningen mer l\u00e5ngsiktigt och holistiskt f\u00f6r hela \u00e4mnet, snarare \u00e4n att avbryta f\u00f6r betygs\u00e4ttning av korta delkurser.<\/p>\n En grundtanke \u00e4r att slutbetyget med \u00e4mnesbetyg b\u00e4ttre ska \u00e5terspegla elevens kunskaper vid utbildningens slut<\/strong> \u00e4n vad kursbetygen gjorde. Eleven f\u00e5r fler chanser att visa sin kunskap och f\u00f6rb\u00e4ttra sina resultat under utbildningens g\u00e5ng innan det slutliga betyget fastst\u00e4lls. Tidiga misslyckanden beh\u00f6ver inte bli avg\u00f6rande, eftersom det \u00e4r elevens kunskaper i slutet av \u00e4mnet som r\u00e4knas mest. Ambitionen \u00e4r att detta ska \u00f6ka elevernas motivation<\/strong>, d\u00e5 de vet att de kan f\u00f6rb\u00e4ttra sitt betyg \u00f6ver tid och att ett svagare resultat i b\u00f6rjan inte f\u00f6rst\u00f6r deras slutliga betyg.<\/p>\n Det finns \u00e4ven en str\u00e4van att l\u00e5ta undervisning och l\u00e4rande st\u00e5 mer i fokus<\/strong> \u00e4n bed\u00f6mning. Tillsammans med \u00e4mnesbetyg inf\u00f6rs en ny princip f\u00f6r betygs\u00e4ttning: l\u00e4raren ska g\u00f6ra en sammantagen bed\u00f6mning<\/strong> av elevens kunskaper mot mer \u00f6vergripande betygskriterier, i st\u00e4llet f\u00f6r att pricka av detaljerade kunskapskrav. Detta f\u00f6rv\u00e4ntas ytterligare minska fragmenteringen och betona helhetsbilden av elevens kompetens. M\u00e5let \u00e4r att betygen b\u00e4ttre ska spegla vad elever faktiskt kan<\/strong> n\u00e4r de g\u00e5r ut gymnasiet.<\/p>\n Sammanfattat inf\u00f6rs \u00e4mnesbetyg f\u00f6r att fr\u00e4mja elevernas kunskapsutveckling och \u00f6ka r\u00e4ttvisan<\/strong> i betygssystemet. Reformen baseras p\u00e5 f\u00f6rslag fr\u00e5n Betygsutredningen 2018 (SOU 2020:43) och beslutades av riksdagen 2022. B\u00e5de l\u00e4rare och elever har efterfr\u00e5gat denna f\u00f6r\u00e4ndring under l\u00e5ng tid, f\u00f6r att skapa b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6rdjupat l\u00e4rande och r\u00e4ttvisande betyg.<\/p>\n F\u00f6r eleverna inneb\u00e4r inf\u00f6randet av \u00e4mnesbetyg flera konkreta f\u00f6r\u00e4ndringar:<\/p>\n Det \u00e4r viktigt att notera att f\u00f6r den enskilde elev som b\u00f6rjar gymnasiet h\u00f6sten 2025 eller senare g\u00e4ller det nya systemet fullt ut.<\/strong> Elever som redan p\u00e5b\u00f6rjat gymnasiet f\u00f6re reformen ber\u00f6rs inte, utan fullf\u00f6ljer sin utbildning med kursbetyg enligt de gamla \u00e4mnesplanerna. Det inneb\u00e4r att under en \u00f6verg\u00e5ngsperiod kommer det att finnas tv\u00e5 parallella betygssystem i gymnasieskolan. F\u00f6rsta kullen som tar studenten med \u00e4mnesbetyg blir v\u00e5ren 2028. (Elever som b\u00f6rjar gymnasiet f\u00f6re 1 juli 2025 forts\u00e4tter med kursbetyg till och med att de g\u00e5r ut, dock senast till 2030 d\u00e5 hela systemet ska vara utfasat).<\/p>\n P\u00e5 det hela taget f\u00f6rv\u00e4ntas eleverna vinna p\u00e5 reformen genom att deras betyg b\u00e4ttre speglar deras faktiska kunskaper vid studentexamen. De f\u00e5r st\u00f6rre m\u00f6jlighet att klara studierna och motiveras att f\u00f6rb\u00e4ttra sig l\u00f6pande ist\u00e4llet f\u00f6r att ge upp efter tidiga motg\u00e5ngar.<\/p>\n L\u00e4rarna<\/strong> f\u00e5r med \u00e4mnesbetyg m\u00f6jlighet att planera sin undervisning mer l\u00e5ngsiktigt. Ist\u00e4llet f\u00f6r att sprinta genom en kurs f\u00f6r att hinna till ett betygsatt slutprov kan de bedriva undervisning med en helhetssyn \u00f6ver \u00e4mnet. M\u00e5nga gymnasiel\u00e4rare har l\u00e4nge efterfr\u00e5gat just denna m\u00f6jlighet – att kunna ge eleverna l\u00e4ngre tid innan betyget ska s\u00e4ttas. Detta kan ge en mer pedagogiskt genomt\u00e4nkt undervisning<\/strong>, d\u00e4r fokus ligger p\u00e5 kunskapsutveckling snarare \u00e4n p\u00e5 att klara av ett prov. Som Skolverket beskriver \u00e4r ambitionen att undervisning och l\u00e4rande ska hamna ”\u00e5ter … i fokus” genom Gy25-reformen.<\/p>\n Samtidigt inneb\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen en omst\u00e4llning. Under introduktions\u00e5ren av \u00e4mnesbetyg m\u00e5ste l\u00e4rare hantera tv\u00e5 system parallellt<\/strong>: de som undervisar \u00e5rskurs 2\u20133 (och komvuxstuderande som b\u00f6rjade tidigare) s\u00e4tter fortfarande kursbetyg, medan de som undervisar nya \u00e5rskurs 1 s\u00e4tter \u00e4mnesbetyg. Detta st\u00e4ller krav p\u00e5 fortbildning och tydlig information, s\u00e5 att l\u00e4rarna k\u00e4nner sig trygga med de nya \u00e4mnesplanerna och betygskriterierna. Den \u00f6kade friheten i sammantagen bed\u00f6mning<\/strong> kan ocks\u00e5 kr\u00e4va st\u00f6d i att kalibrera bed\u00f6mningen, s\u00e5 att likv\u00e4rdigheten mellan skolor uppr\u00e4tth\u00e5lls.<\/p>\n Skolverket har f\u00f6rberett \u00f6verg\u00e5ngen genom att besluta om alla nya styrdokument i god tid. \u00d6ver 700<\/strong> \u00e4mnesplaner, programm\u00e5l och relaterade dokument har reviderats eller tagits fram f\u00f6r Gy25. Det har skett i samr\u00e5d med experter fr\u00e5n skolor, h\u00f6gskolor och branscher, med omfattande remissrundor f\u00f6r att f\u00f6rankra f\u00f6r\u00e4ndringarna. F\u00f6r l\u00e4rare inneb\u00e4r detta att mycket material \u00e4r nytt – allt fr\u00e5n inneh\u00e5ll i \u00e4mnen till hur betygskriterierna ser ut.<\/p>\n Positivt \u00e4r att l\u00e4rarlegitimationer automatiskt anpassas<\/strong> till det nya systemet. L\u00e4rare som redan \u00e4r beh\u00f6riga i ett visst \u00e4mne kommer att vara beh\u00f6riga i motsvarande \u00e4mne inom Gy25, \u00e4ven om \u00e4mnet byter namn eller delas upp. Skolverket uppdaterar l\u00e4rarlegitimationerna utan att l\u00e4rarna beh\u00f6ver ans\u00f6ka p\u00e5 nytt. Detta underl\u00e4ttar \u00f6verg\u00e5ngen och minskar den administrativa b\u00f6rdan f\u00f6r skolpersonalen.<\/p>\n Skolorna<\/strong> och huvudm\u00e4nnen (kommuner eller friskolekoncerner) beh\u00f6ver planera f\u00f6r reformens praktiska genomf\u00f6rande. Rektor och skolledning har i uppdrag att skapa goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r l\u00e4rarna att s\u00e4tta sig in i de nya \u00e4mnesplanerna och betygssystemet. Till exempel kan detta inneb\u00e4ra studiedagar, fortbildning och tid f\u00f6r \u00e4mneslag att tillsammans planera undervisningen enligt de nya niv\u00e5strukturerna. Skolorna beh\u00f6ver ocks\u00e5 informera elever och v\u00e5rdnadshavare om vad f\u00f6r\u00e4ndringen inneb\u00e4r f\u00f6r undervisningen och betygen.<\/p>\n Vissa program och inriktningar f\u00f6r\u00e4ndras i samband med Gy25, vilket skolorna m\u00e5ste hantera i sitt utbud. Bland annat moderniseras inneh\u00e5llet i m\u00e5nga \u00e4mnen f\u00f6r att vara uppdaterat med samh\u00e4llets utveckling, ny teknik, h\u00e5llbarhet och j\u00e4mst\u00e4lldhet. Helt nya \u00e4mnen inf\u00f6rs, s\u00e5som artificiell intelligens, retorik p\u00e5 engelska, till\u00e4mpad psykologi, solcellsmontering med flera. Skolor beh\u00f6ver s\u00e4kerst\u00e4lla att de har l\u00e4rare med r\u00e4tt kompetens f\u00f6r dessa nya kurser\/\u00e4mnesniv\u00e5er eller fortbilda befintlig personal.<\/p>\n Sammantaget \u00e4r reformen omfattande, men den har planerats under flera \u00e5r f\u00f6r att g\u00f6ra \u00f6verg\u00e5ngen s\u00e5 smidig som m\u00f6jligt. Myndigheter som Skolverket och Universitets- och h\u00f6gskoler\u00e5det (UHR) samverkar f\u00f6r att anpassa alla system – fr\u00e5n betygsdatabaser till antagningsregler \u2013 till de nya \u00e4mnesbetygen.\u00a0Med noggrann f\u00f6rberedelse och information kommer elever, l\u00e4rare och skolor stegvis att anpassa sig till det nya systemet, som i l\u00e4ngden syftar till en mer motiverande och r\u00e4ttvis gymnasieutbildning.<\/p>\n Sammanfattningsvis inneb\u00e4r Gy25 att gymnasieskolan f\u00e5r ett nytt och mer l\u00e5ngsiktigt betygssystem d\u00e4r helheten v\u00e4ger tyngre \u00e4n enskilda moment. Genom att ers\u00e4tta kursbetyg med \u00e4mnesbetyg vill man skapa en mer r\u00e4ttvis bed\u00f6mning som speglar elevernas faktiska kunskaper n\u00e4r de tar studenten. Elever f\u00e5r fler chanser att visa f\u00f6rb\u00e4ttring \u00f6ver tid, l\u00e4rarna f\u00e5r st\u00f6rre m\u00f6jlighet att arbeta med \u00e4mnen p\u00e5 ett sammanh\u00e5llet s\u00e4tt och skolorna f\u00e5r ett system som \u00e4r b\u00e4ttre anpassat till framtidens utbildningsbehov. \u00c4ven om \u00f6verg\u00e5ngen kr\u00e4ver anpassningar kommer \u00e4mnesbetygen p\u00e5 sikt att bidra till mindre stress, mer motiverande studier och ett gymnasium d\u00e4r kunskapsutvecklingen f\u00e5r st\u00e5 i centrum. Detta inl\u00e4gg bygger p\u00e5 information fr\u00e5n Skolverket, Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) samt Universitets- och h\u00f6gskoler\u00e5det (UHR). Vill du f\u00f6rdjupa dig ytterligare i reformen Gy25 och de nya \u00e4mnesbetygen kan du l\u00e4sa mer p\u00e5 respektive myndighets webbplats.<\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Fr\u00e5n och med juli 2025 genomf\u00f6rs en stor f\u00f6r\u00e4ndring i det svenska gymnasiet: kursbetygen ers\u00e4tts av \u00e4mnesbetyg. Denna reform kallas Gy25 och inneb\u00e4r att alla gymnasie\u00e4mnen omstruktureras och att betygssystemet moderniseras. I detta blogginl\u00e4gg reder vi ut vad skillnaden \u00e4r mellan kursbetyg och \u00e4mnesbetyg, varf\u00f6r denna f\u00f6r\u00e4ndring inf\u00f6rs, samt hur den p\u00e5verkar elever, l\u00e4rare och […]<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":55008,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[2006],"tags":[2321,2322,2320],"class_list":["post-55007","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-guide-studiehjalp","tag-amnesbetyg","tag-gy25","tag-kursbetyg"],"acf":[],"yoast_head":"\nVarf\u00f6r inf\u00f6rs \u00e4mnesbetyg?<\/h2>\n
\n
Hur p\u00e5verkas eleverna?<\/h2>\n
\n
Hur p\u00e5verkas l\u00e4rare och skolor?<\/h2>\n
Sammanfattning av reformen Gy25<\/h3>\n
\nN\u00e4r du v\u00e4l har satt dig in i hur dina \u00e4mnesbetyg fungerar \u00e4r ett naturligt n\u00e4sta steg att se \u00f6ver alla dina antagningsm\u00f6jligheter till universitetet. Ett effektivt s\u00e4tt att komplettera dina gymnasiebetyg \u00e4r att f\u00f6rb\u00e4ttra dina chanser via h\u00f6gskoleprovet<\/a> eller att l\u00e4sa upp betyg via Komvux<\/a>.<\/p>\n