En argumenterande text \u00e4r en text d\u00e4r skribenten tar st\u00e4llning i en fr\u00e5ga och f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6vertyga l\u00e4saren med argument. Den inneh\u00e5ller alltid en tes, n\u00e5gra argument och ett motargument som du bem\u00f6ter.<\/p>\n
Syftet \u00e4r att p\u00e5verka. L\u00e4saren ska h\u00e5lla med dig, eller i alla fall f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r du tycker som du g\u00f6r. D\u00e4rf\u00f6r st\u00f6djer du dina \u00e5sikter med fakta och exempel.<\/p>\n
I skolan kan uppgiften ocks\u00e5 heta debattartikel, debattinl\u00e4gg eller ins\u00e4ndare. Uppl\u00e4gget \u00e4r detsamma. Det som skiljer \u00e4r l\u00e4ngden, mottagaren och hur formellt spr\u00e5ket \u00e4r.<\/p>\n
En argumenterande text best\u00e5r av fem delar: rubrik, inledning med tes, argument, motargument med bem\u00f6tande och avslutning.<\/p>\n
Totalt blir det oftast fem eller sex stycken. Skriv l\u00f6pande text utan mellanrubriker, om inte uppgiften s\u00e4ger n\u00e5got annat.<\/p>\n
Var motargumentet placeras kan variera. Vissa l\u00e4rare vill ha det direkt efter inledningen, andra precis f\u00f6re avslutningen. Om instruktionen s\u00e4ger n\u00e5got om ordningen, f\u00f6lj den.<\/p>\n
En tes \u00e4r det p\u00e5st\u00e5ende som du vill \u00f6vertyga l\u00e4saren om i en argumenterande text. Den \u00e4r din \u00e5sikt i fr\u00e5gan, sagd i en mening. Tesen st\u00e5r oftast sist i inledningen, och alla argument ska st\u00f6dja den.<\/p>\n
Exempel: \u201dSkoldagen borde b\u00f6rja klockan nio f\u00f6r alla h\u00f6gstadieelever.\u201d<\/p>\n
Ordet kommer fr\u00e5n grekiskans thesis<\/em>, som betyder ungef\u00e4r \u201dp\u00e5st\u00e5ende\u201d. Synonymer till tes \u00e4r st\u00e5ndpunkt, p\u00e5st\u00e5ende och huvudtanke.<\/p>\n Tesen styr hela texten. Innan du skriver ett argument, fr\u00e5ga dig: st\u00f6djer det h\u00e4r min tes? Om svaret \u00e4r nej h\u00f6r argumentet inte hemma i texten.<\/p>\n Ett argument \u00e4r ett sk\u00e4l som st\u00f6djer din tes. Det svarar p\u00e5 fr\u00e5gan varf\u00f6r: varf\u00f6r ska l\u00e4saren h\u00e5lla med dig? Ett bra argument h\u00f6r ihop med tesen, g\u00e5r att visa med fakta eller exempel och \u00e4r tydligt f\u00f6rklarat.<\/p>\n De flesta texter blir starkast med en blandning av olika typer.<\/p>\n Bygg varje argumentstycke i tre steg: p\u00e5st\u00e5ende, f\u00f6rklaring och bel\u00e4gg.<\/p>\n \u201dF\u00f6r det f\u00f6rsta f\u00f6rb\u00e4ttrar frukost elevernas koncentration. Den som \u00e4r hungrig har sv\u00e5rt att h\u00e5lla fokus under f\u00f6rmiddagens lektioner. Enligt en studie fr\u00e5n [k\u00e4lla] ser skolor som erbjuder gratis frukost en \u00f6kning i elevernas betyg med 20 %. Detta understryker vikten av att ge alla elever m\u00f6jlighet att b\u00f6rja dagen med energi.\u201d<\/p>\n Byt [k\u00e4lla] mot den k\u00e4lla du sj\u00e4lv har hittat, och kontrollera att siffran st\u00e4mmer med den.<\/p>\n L\u00e4gg ditt starkaste argument f\u00f6rst eller sist, inte i mitten. F\u00f6rst f\u00e5ngar det l\u00e4saren direkt. Sist \u00e4r det det l\u00e4saren minns b\u00e4st.<\/p>\n M\u00e5nga l\u00e4rare rekommenderar ordningen: starkt, svagare, starkast.<\/p>\n Tv\u00e5 till tre argument r\u00e4cker i de flesta skoluppgifter. Hellre tre v\u00e4l f\u00f6rklarade argument \u00e4n fem tunna.<\/p>\n Ett motargument \u00e4r ett argument mot din tes. Det \u00e4r allts\u00e5 det som n\u00e5gon med motsatt \u00e5sikt skulle s\u00e4ga.<\/p>\n I texten tar du upp ett eller tv\u00e5 motargument och bem\u00f6ter dem. Att bem\u00f6ta betyder att du f\u00f6rklarar varf\u00f6r motargumentet inte h\u00e5ller, eller varf\u00f6r dina egna argument v\u00e4ger tyngre.<\/p>\n Motargument g\u00f6r texten mer trov\u00e4rdig. De visar att du har t\u00e4nkt p\u00e5 fr\u00e5gan fr\u00e5n flera h\u00e5ll.<\/p>\n Gratis frukost i skolan:<\/strong> \u201dVissa menar att kostnaden f\u00f6r att erbjuda gratis frukost \u00e4r f\u00f6r h\u00f6g och att pengarna borde g\u00e5 till andra skolresurser. Men forskning visar att f\u00f6rb\u00e4ttrad prestation i skolan leder till l\u00e5ngsiktiga samh\u00e4llsekonomiska f\u00f6rdelar, vilket inneb\u00e4r att investeringen betalar tillbaka sig flera g\u00e5nger om.\u201d<\/p>\n Kortare skoldagar:<\/strong> \u201dEn vanlig inv\u00e4ndning \u00e4r att eleverna hinner l\u00e4ra sig mindre om skoldagen blir kortare. Det st\u00e4mmer att undervisningstiden minskar. Samtidigt l\u00e4r sig utvilade elever mer p\u00e5 varje lektion, och tiden som frig\u00f6rs kan anv\u00e4ndas till l\u00e4xl\u00e4sning och \u00e5terh\u00e4mtning.\u201d<\/p>\n Ta reda p\u00e5 vem som ska l\u00e4sa texten, vilken sorts text det ska vara och hur l\u00e5ng den ska bli. V\u00e4lj sedan ett \u00e4mne som du har en \u00e5sikt om. Det ska g\u00e5 att tycka olika om det. Saknar du id\u00e9er finns 40 f\u00f6rslag l\u00e4ngre ner.<\/p>\n Samla fakta och exempel som st\u00f6djer din tes. Leta ocks\u00e5 upp vad den andra sidan tycker, s\u00e5 att du kan bem\u00f6ta det. Anv\u00e4nd trov\u00e4rdiga k\u00e4llor, till exempel myndigheter, forskning och stora nyhetsmedier. Skriv upp var du hittade varje uppgift.<\/p>\n Inledningen ska v\u00e4cka intresse och presentera tesen. Tv\u00e5 till fyra meningar r\u00e4cker. Tre s\u00e4tt att b\u00f6rja:<\/p>\n Avsluta inledningen med din tes. Exempel p\u00e5 en hel inledning: \u201dKlockan \u00e4r 07.55 och halva klassen g\u00e4spar. M\u00e5nga ton\u00e5ringar sover f\u00f6r lite, och skolans tidiga start g\u00f6r inte saken b\u00e4ttre. D\u00e4rf\u00f6r anser jag att skoldagen p\u00e5 h\u00f6gstadiet borde b\u00f6rja klockan nio.\u201d<\/p>\n Skriv ett stycke per argument. B\u00f6rja stycket med argumentet i en mening, f\u00f6rklara det och ge ett bel\u00e4gg. Avsluta g\u00e4rna stycket med en mening som kopplar tillbaka till tesen.<\/p>\n V\u00e4lj det starkaste motargumentet, presentera det r\u00e4ttvist och bem\u00f6t det. Fraserna i avsnittet om motargument ovan hj\u00e4lper dig att formulera det.<\/p>\n Sammanfatta argumenten kort och upprepa tesen med andra ord. Avsluta med en uppmaning eller en tanke som stannar kvar. Ta inte upp nya argument h\u00e4r.<\/p>\n Exempel p\u00e5 en avslutning: \u201dAtt ge alla elever tillg\u00e5ng till gratis frukost \u00e4r en investering i deras framtid. B\u00e4ttre prestationer och \u00f6kad koncentration \u00e4r bara n\u00e5gra av f\u00f6rdelarna. L\u00e5t oss prioritera v\u00e5ra barns h\u00e4lsa och utbildning genom att inf\u00f6ra gratis frukost i alla skolor.\u201d<\/p>\n L\u00e4s texten h\u00f6gt och kontrollera att:<\/p>\n Undvik \u00f6verdrifter som \u201dalla vet att\u201d. De g\u00f6r texten mindre trov\u00e4rdig.<\/p>\n Sambandsord binder ihop texten och visar l\u00e4saren hur dina tankar h\u00e4nger ihop.<\/p>\n Anv\u00e4nd mallen n\u00e4r du planerar texten. Fyll i hakparenteserna och skriv sedan ihop delarna till l\u00f6pande text.<\/p>\n Mall f\u00f6r \u00e5k 6:<\/strong> Tv\u00e5 argument och ett kort bem\u00f6tande r\u00e4cker. Hoppa \u00f6ver argument 3 och h\u00e5ll varje stycke till tre eller fyra meningar.<\/p>\n Mall f\u00f6r \u00e5k 9 och gymnasiet:<\/strong> Anv\u00e4nd tre argument och h\u00e4nvisa till k\u00e4llor i texten, till exempel \u201denligt Skolverket\u201d. Bem\u00f6t motargumentet nyanserat genom att f\u00f6rst medge det som st\u00e4mmer. Anpassa spr\u00e5ket efter mottagaren, till exempel en tidnings debattsida.<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r tre exempeltexter p\u00e5 olika niv\u00e5er. Efter varje text g\u00e5r vi igenom hur den \u00e4r uppbyggd och vad som g\u00f6r den stark.<\/p>\n Ge oss l\u00e4ngre raster!<\/strong><\/p>\n Varje dag ringer skolklockan efter bara femton minuters rast, och d\u00e5 har man knappt hunnit ut p\u00e5 skolg\u00e5rden. Jag tycker att alla elever p\u00e5 mellanstadiet borde f\u00e5 minst en rast p\u00e5 30 minuter varje dag.<\/p>\n F\u00f6r det f\u00f6rsta beh\u00f6ver vi r\u00f6ra p\u00e5 oss. N\u00e4r vi sitter still p\u00e5 lektionerna l\u00e4nge blir kroppen tr\u00f6tt och det blir sv\u00e5rare att t\u00e4nka. P\u00e5 en l\u00e4ngre rast hinner man spela fotboll, hoppa hopprep eller bara springa runt, och d\u00e5 \u00e4r det l\u00e4ttare att sitta still p\u00e5 n\u00e4sta lektion.<\/p>\n F\u00f6r det andra blir det f\u00e4rre br\u00e5k. N\u00e4r rasten \u00e4r kort vill alla hinna g\u00f6ra allt p\u00e5 en g\u00e5ng, och d\u00e5 blir det l\u00e4tt tjafs om vem som ska ha bollen eller gungan. Med mer tid hinner fler vara med.<\/p>\n Vissa tycker att l\u00e4ngre raster g\u00f6r att vi f\u00e5r mindre tid att l\u00e4ra oss. Men om vi \u00e4r utvilade och har f\u00e5tt r\u00f6ra p\u00e5 oss l\u00e4r vi oss mer p\u00e5 varje lektion. Det \u00e4r b\u00e4ttre med lite kortare lektioner d\u00e4r alla orkar lyssna.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r borde alla skolor ge eleverna en l\u00e5ng rast varje dag. Det g\u00f6r oss piggare, gladare och b\u00e4ttre p\u00e5 att l\u00e4ra oss.<\/p>\n S\u00e5 \u00e4r texten uppbyggd:<\/strong><\/p>\n Skoluniform \u00e4r fel l\u00f6sning<\/strong><\/p>\n Varje \u00e5r dyker fr\u00e5gan upp igen: borde svenska skolor inf\u00f6ra skoluniform? F\u00f6respr\u00e5karna menar att det skulle minska mobbning och skillnader mellan elever. Jag anser tv\u00e4rtom att skoluniform inte b\u00f6r inf\u00f6ras i svenska skolor, eftersom den inte l\u00f6ser problemen och tar bort en viktig del av elevernas frihet.<\/p>\n F\u00f6r det f\u00f6rsta f\u00f6rsvinner inte skillnaderna bara f\u00f6r att alla har samma tr\u00f6ja. Elever kan fortfarande j\u00e4mf\u00f6ra skor, mobiler, v\u00e4skor och frisyrer, och den som vill hitta n\u00e5got att reta n\u00e5gon f\u00f6r g\u00f6r det \u00e4nd\u00e5. Mobbning handlar om grupper och makt, inte om kl\u00e4der, och m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r l\u00f6sas av vuxna som ser och ingriper.<\/p>\n F\u00f6r det andra \u00e4r kl\u00e4der ett s\u00e4tt att uttrycka vem man \u00e4r. I ton\u00e5ren h\u00e5ller m\u00e5nga p\u00e5 att forma sin identitet, och d\u00e5 spelar stilen roll. Att tvinga alla att se likadana ut skickar signalen att individen inte \u00e4r viktig, vilket rimmar illa med skolans uppdrag att fostra sj\u00e4lvst\u00e4ndiga m\u00e4nniskor.<\/p>\n Dessutom kostar uniformen pengar. Om en familj m\u00e5ste k\u00f6pa flera upps\u00e4ttningar, och nya storlekar n\u00e4r barnen v\u00e4xer, blir det en ny utgift. Familjer med sm\u00e5 marginaler drabbas h\u00e5rdast, allts\u00e5 just de elever som uniformen s\u00e4gs hj\u00e4lpa.<\/p>\n Visserligen kan skoluniform skapa en k\u00e4nsla av gemenskap, och i vissa l\u00e4nder \u00e4r den en sj\u00e4lvklar del av skolkulturen. Men gemenskap byggs b\u00e4ttre genom gemensamma aktiviteter, temadagar och en trygg skolmilj\u00f6 \u00e4n genom att alla b\u00e4r samma kl\u00e4der. En gemenskap som bygger p\u00e5 kl\u00e4dtv\u00e5ng blir dessutom ytlig.<\/p>\n Sammanfattningsvis tar skoluniform inte bort skillnaderna, den begr\u00e4nsar elevernas frihet och den kostar familjerna pengar. L\u00e5t oss l\u00e4gga kraften p\u00e5 det som verkligen minskar mobbning: fler vuxna i korridorerna och ett tydligt arbete mot kr\u00e4nkningar.<\/p>\n S\u00e5 \u00e4r texten uppbyggd:<\/strong><\/p>\n Mobilf\u00f6rbudet borde inte sluta i nian<\/strong><\/p>\n Sedan den 1 augusti 2026 samlas elevernas mobiler in p\u00e5 alla grundskolor i Sverige, \u00e4ven under raster. P\u00e5 gymnasiet g\u00e4ller inte lagen, och d\u00e4r best\u00e4mmer varje skola sj\u00e4lv. Det \u00e4r en gr\u00e4ns utan logik. Mobilf\u00f6rbudet borde g\u00e4lla under hela skoldagen \u00e4ven p\u00e5 gymnasiet.<\/p>\n Det tyngsta sk\u00e4let \u00e4r koncentrationen. Gymnasiet st\u00e4ller h\u00f6gre krav \u00e4n grundskolan, och betygen avg\u00f6r vidare studier. Samtidigt \u00e4r mobilen byggd f\u00f6r att f\u00e5nga uppm\u00e4rksamhet, och varje notis \u00e4r ett avbrott. Det \u00e4r ingen r\u00e4ttvis kamp, och det borde inte vara upp till en sext\u00f6n\u00e5ring att vinna den varje lektion.<\/p>\n Ett andra sk\u00e4l \u00e4r likv\u00e4rdighet, samma argument som regeringen anv\u00e4nde n\u00e4r lagen inf\u00f6rdes i grundskolan. I dag beror reglerna p\u00e5 vilken gymnasieskola man g\u00e5r p\u00e5. En elev f\u00e5r studiero f\u00f6r att rektorn har best\u00e4mt s\u00e5, medan en annan sitter i ett klassrum d\u00e4r halva gruppen scrollar. S\u00e5 kan det inte se ut i ett skolsystem som ska vara likv\u00e4rdigt.<\/p>\n Dessutom handlar skolan om mer \u00e4n lektionerna. Forskare vid University of Birmingham har intervjuat elever och l\u00e4rare och sett att eleverna umg\u00e5s mer ansikte mot ansikte p\u00e5 skolor med strikta mobilregler. Raster och h\u00e5ltimmar \u00e4r en av f\u00e5 platser d\u00e4r unga tr\u00e4ffar j\u00e4mn\u00e5riga som de inte sj\u00e4lva har valt, och den m\u00f6jligheten \u00e4r v\u00e4rd att skydda.<\/p>\n Kritiker pekar p\u00e5 att samma forskargrupp, i en stor studie fr\u00e5n 2025, inte fann n\u00e5gra tydliga f\u00f6rb\u00e4ttringar av elevernas psykiska h\u00e4lsa eller skolresultat p\u00e5 skolor med mobilf\u00f6rbud. Det visar att ett f\u00f6rbud inte \u00e4r n\u00e5gon mirakelkur. Men studien j\u00e4mf\u00f6rde olika skolor vid ett enda tillf\u00e4lle och kan inte visa vad som h\u00e4nder n\u00e4r reglerna \u00e4ndras. Den m\u00e4tte dessutom mobilanv\u00e4ndningen under hela dygnet, men skolan ansvarar bara f\u00f6r skoltiden.<\/p>\n Andra menar att gymnasieelever \u00e4r n\u00e4stan vuxna och sj\u00e4lva m\u00e5ste l\u00e4ra sig att hantera mobilen. Visserligen \u00e4r sj\u00e4lvdisciplin viktigt, men den byggs genom vanor. Att l\u00e4gga undan telefonen n\u00e4r man ska arbeta \u00e4r just den vana som ett f\u00f6rbud tr\u00e4nar.<\/p>\n Mobilf\u00f6rbudet i grundskolan vilar p\u00e5 en enkel tanke: skolan ska vara en plats f\u00f6r l\u00e4rande och f\u00f6r m\u00f6ten mellan m\u00e4nniskor. Den tanken slutar inte att g\u00e4lla n\u00e4r eleven fyller sexton. D\u00e4rf\u00f6r borde riksdagen utvidga lagen till gymnasieskolan.<\/p>\n S\u00e5 \u00e4r texten uppbyggd:<\/strong><\/p>\n Fakta om lagen finns i v\u00e5r genomg\u00e5ng av mobilf\u00f6rbudet i skolan<\/a>. Argumenterande texter, till exempel debattinl\u00e4gg, kan ocks\u00e5 komma som skrivuppgift p\u00e5 nationella proven i svenska<\/a>. K\u00e4llor i exemplet: SMART Schools-studien (2025)<\/a> och University of Birmingham (2026)<\/a>.<\/p>\n Vill du f\u00e5 din egen text genomg\u00e5ngen innan du l\u00e4mnar in den?<\/strong> En studiecoach i svenska l\u00e4ser den med dig och visar vad som kan lyftas. L\u00e4s mer om l\u00e4xhj\u00e4lp i svenska<\/a>.<\/p>\n \u00c4mnena nedan \u00e4r skrivna som fr\u00e5gor, eftersom det \u00e4r du som v\u00e4ljer sida. Din tes blir ditt svar p\u00e5 fr\u00e5gan. \u201dSka l\u00e4xor avskaffas?\u201d kan till exempel bli \u201dL\u00e4xor borde avskaffas i grundskolan\u201d eller \u201dL\u00e4xor beh\u00f6vs f\u00f6r att eleverna ska hinna \u00f6va\u201d.<\/p>\n Tips: v\u00e4lj ett \u00e4mne som du sj\u00e4lv har en \u00e5sikt om. D\u00e5 blir det l\u00e4ttare att hitta argument.<\/p>\n En argumenterande text och ett tal bygger p\u00e5 samma grund: en tes, argument och bem\u00f6tta motargument. Skillnaden \u00e4r att talet ska fungera f\u00f6r n\u00e5gon som lyssnar och inte kan bl\u00e4ddra tillbaka.<\/p>\n Ska du h\u00e5lla ett tal hittar du struktur, exempeltal och en egen mall i v\u00e5r guide om hur du skriver ett argumenterande tal<\/a>.<\/p>\n Det beror p\u00e5 uppgiften, s\u00e5 f\u00f6lj alltid instruktionen. Som riktm\u00e4rke \u00e4r 200\u2013300 ord vanligt i \u00e5k 6, 400\u2013600 ord i \u00e5k 9 och 500\u2013800 ord p\u00e5 gymnasiet.<\/p>\n Tv\u00e5 till tre argument och minst ett motargument som bem\u00f6ts. F\u00e4rre argument som \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rklarade ger en starkare text \u00e4n m\u00e5nga som bara n\u00e4mns.<\/p>\n Oftast sist i inledningen, ibland redan i rubriken. Upprepa den med andra ord i avslutningen.<\/p>\n Ja, i de flesta argumenterande texter g\u00e5r det bra att skriva \u201djag anser att\u201d. Undvik d\u00e4remot att fylla texten med \u201djag tycker\u201d. Argumenten ska \u00f6vertyga l\u00e4saren, inte bara visa vad du k\u00e4nner.<\/p>\n Argumenterande text \u00e4r samlingsnamnet f\u00f6r texter som vill \u00f6vertyga.<\/p>\n Fler r\u00e5d hittar du i v\u00e5ra tips f\u00f6r att skriva en debattartikel<\/a>.<\/p>\n I en argumenterande text tar du st\u00e4llning fr\u00e5n b\u00f6rjan och f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6vertyga. I en resonerande, eller diskuterande, text v\u00e4ger du olika syns\u00e4tt mot varandra och drar din slutsats f\u00f6rst i slutet.<\/p>\n Ett PM \u00e4r en utredande text som ska vara objektiv och fri fr\u00e5n personliga \u00e5sikter. En argumenterande text tar st\u00e4llning. L\u00e4s mer om hur du skriver ett PM p\u00e5 gymnasiet<\/a>.<\/p>\n Strukturen \u00e4r densamma. Tesen kallas thesis statement<\/em>, motargumentet counterargument<\/em> och avslutningen conclusion<\/em>. Beh\u00f6ver du st\u00f6d med spr\u00e5ket finns l\u00e4xhj\u00e4lp i engelska<\/a>.<\/p>\n En argumenterande text best\u00e5r av en tydlig tes, tv\u00e5 till tre argument med bel\u00e4gg, ett bem\u00f6tt motargument och en avslutning som upprepar tesen. Med mallen och exemplen ovan har du allt du beh\u00f6ver f\u00f6r att komma ig\u00e5ng, oavsett om du g\u00e5r i \u00e5k 6 eller p\u00e5 gymnasiet.<\/p>\nS\u00e5 skriver du en bra tes<\/h3>\n
\n
Exempel p\u00e5 teser \u2013 d\u00e5liga och bra<\/h3>\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Vad \u00e4r ett argument?<\/h2>\n
Olika typer av argument<\/h3>\n
\n
S\u00e5 presenterar du ett argument<\/h3>\n
Vilket argument ska vara starkast?<\/h3>\n
Motargument och bem\u00f6tande<\/h2>\n
S\u00e5 skriver du ett motargument<\/h3>\n
\n
Fraser f\u00f6r att b\u00f6rja ett motargument<\/h3>\n
\n
Exempel p\u00e5 motargument och bem\u00f6tande<\/h3>\n
S\u00e5 skriver du en argumenterande text \u2013 steg f\u00f6r steg<\/h2>\n
1. L\u00e4s uppgiften och v\u00e4lj \u00e4mne<\/h3>\n
2. G\u00f6r research<\/h3>\n
3. Skriv inledningen<\/h3>\n
\n
4. Skriv argumenten<\/h3>\n
5. Bem\u00f6t motargumenten<\/h3>\n
6. Skriv avslutningen<\/h3>\n
7. Bearbeta texten<\/h3>\n
\n
Sambandsord i en argumenterande text<\/h3>\n
\n
Mall f\u00f6r argumenterande text<\/h2>\n
\n
Exempel p\u00e5 argumenterande text<\/h2>\n
Exempel p\u00e5 argumenterande text \u2013 \u00e5k 6<\/h3>\n
\n
Exempel p\u00e5 argumenterande text \u2013 \u00e5k 9<\/h3>\n
\n
Exempel p\u00e5 argumenterande text \u2013 gymnasiet (Svenska 1)<\/h3>\n
\n
\u00c4mnen att argumentera om \u2013 40 f\u00f6rslag<\/h2>\n
Skola och utbildning<\/h3>\n
\n
Teknik och AI<\/h3>\n
\n
Milj\u00f6 och klimat<\/h3>\n
\n
Samh\u00e4lle och politik<\/h3>\n
\n
Fritid, sport och vardag<\/h3>\n
\n
Fem \u00e4mnen med teser f\u00f6r och emot<\/h3>\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Skillnaden mellan argumenterande text och tal<\/h2>\n
\n
Vanliga fr\u00e5gor om argumenterande text<\/h2>\n
Hur l\u00e5ng ska en argumenterande text vara?<\/h3>\n
Hur m\u00e5nga argument ska man ha?<\/h3>\n
Var ska tesen st\u00e5?<\/h3>\n
F\u00e5r man skriva \u201djag\u201d i en argumenterande text?<\/h3>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan debattartikel, ins\u00e4ndare och argumenterande text?<\/h3>\n
\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan en argumenterande och en resonerande text?<\/h3>\n
Vad \u00e4r skillnaden mot ett PM?<\/h3>\n
Hur skriver man en argumenterande text p\u00e5 engelska?<\/h3>\n
Fler guider i svenska och skrivande<\/h2>\n
\n
Sammanfattning<\/h2>\n