Hur man skriver en argumenterande text – Guide, tips och exempel

Vad är en argumenterande text?

En argumenterande text är en text där skribenten tar ställning i en fråga och försöker övertyga läsaren med argument. Den innehåller alltid en tes, några argument och ett motargument som du bemöter.

Syftet är att påverka. Läsaren ska hålla med dig, eller i alla fall förstå varför du tycker som du gör. Därför stödjer du dina åsikter med fakta och exempel.

I skolan kan uppgiften också heta debattartikel, debattinlägg eller insändare. Upplägget är detsamma. Det som skiljer är längden, mottagaren och hur formellt språket är.

Det här kännetecknar en argumenterande text

• En tydlig tes, alltså en åsikt som texten driver.
• Argument som stöds av fakta, exempel eller trovärdiga källor.
• Motargument som tas upp och bemöts.
• Ett sakligt men övertygande språk.
• En tydlig struktur med stycken och sambandsord.

Så är en argumenterande text uppbyggd

En argumenterande text består av fem delar: rubrik, inledning med tes, argument, motargument med bemötande och avslutning.

1. Rubrik – väcker intresse och visar gärna din ståndpunkt, till exempel ”Låt skoldagen börja klockan nio”.
2. Inledning med tes – presenterar frågan och din åsikt på två till fyra meningar. Tesen står oftast sist i inledningen.
3. Argument – två till tre argument, ett per stycke. Varje stycke börjar med argumentet och följs av en förklaring och ett belägg.
4. Motargument och bemötande – ett argument mot din tes, följt av en förklaring till varför det inte håller eller väger lättare.
5. Avslutning – sammanfattar argumenten, upprepar tesen och slutar gärna med en uppmaning.

Totalt blir det oftast fem eller sex stycken. Skriv löpande text utan mellanrubriker, om inte uppgiften säger något annat.

Var motargumentet placeras kan variera. Vissa lärare vill ha det direkt efter inledningen, andra precis före avslutningen. Om instruktionen säger något om ordningen, följ den.

Vad är en tes?

En tes är det påstående som du vill övertyga läsaren om i en argumenterande text. Den är din åsikt i frågan, sagd i en mening. Tesen står oftast sist i inledningen, och alla argument ska stödja den.

Exempel: ”Skoldagen borde börja klockan nio för alla högstadieelever.”

Ordet kommer från grekiskans thesis, som betyder ungefär ”påstående”. Synonymer till tes är ståndpunkt, påstående och huvudtanke.

Så skriver du en bra tes

• Ta tydlig ställning. Läsaren ska direkt förstå om du är för eller emot.
• Håll den kort. En mening räcker.
• Gör den möjlig att argumentera emot. Om ingen kan tycka annorlunda är det ett faktum, inte en tes.
• Var konkret. Säg vad som borde ändras, inte bara att något är bra eller dåligt.

Exempel på teser – dåliga och bra

• Dålig: ”Frukost är bra.” Ingen kan tycka emot.
  • Bättre: ”Alla elever borde få gratis frukost i skolan.”
• Dålig: ”Sociala medier har för- och nackdelar.” Tar inte ställning.
  • Bättre: ”Sociala medier borde ha en åldersgräns på 15 år.”
• Dålig: ”Läxor är tråkiga.” En känsla, inte en ståndpunkt.
  • Bättre: ”Läxor borde avskaffas i grundskolan.”
• Dålig: ”Jag tycker att skolan är för lång.” Vagt – vad ska ändras?
  • Bättre: ”Skoldagen på högstadiet borde sluta klockan 15.”
• Dålig: ”Klimatet är viktigt.” Alla håller med.
  • Bättre: ”Inrikesflyg borde ersättas med tåg där resan tar under fem timmar.”

Tesen styr hela texten. Innan du skriver ett argument, fråga dig: stödjer det här min tes? Om svaret är nej hör argumentet inte hemma i texten.

Vad är ett argument?

Ett argument är ett skäl som stödjer din tes. Det svarar på frågan varför: varför ska läsaren hålla med dig? Ett bra argument hör ihop med tesen, går att visa med fakta eller exempel och är tydligt förklarat.

Olika typer av argument

• Faktaargument – statistik, forskning eller uppgifter från en trovärdig källa.
• Exempel – en konkret händelse eller situation som visar din poäng.
• Expertargument – vad en sakkunnig person eller en myndighet säger.
• Konsekvensargument – vad som händer om förslaget genomförs, eller om det inte gör det.
• Känsloargument – väcker engagemang eller medkänsla. Fungerar bäst som komplement till de andra.

De flesta texter blir starkast med en blandning av olika typer.

Så presenterar du ett argument

Bygg varje argumentstycke i tre steg: påstående, förklaring och belägg.

”För det första förbättrar frukost elevernas koncentration. Den som är hungrig har svårt att hålla fokus under förmiddagens lektioner. Enligt en studie från [källa] ser skolor som erbjuder gratis frukost en ökning i elevernas betyg med 20 %. Detta understryker vikten av att ge alla elever möjlighet att börja dagen med energi.”

Byt [källa] mot den källa du själv har hittat, och kontrollera att siffran stämmer med den.

Vilket argument ska vara starkast?

Lägg ditt starkaste argument först eller sist, inte i mitten. Först fångar det läsaren direkt. Sist är det det läsaren minns bäst.

Många lärare rekommenderar ordningen: starkt, svagare, starkast.

Två till tre argument räcker i de flesta skoluppgifter. Hellre tre väl förklarade argument än fem tunna.

Motargument och bemötande

Ett motargument är ett argument mot din tes. Det är alltså det som någon med motsatt åsikt skulle säga.

I texten tar du upp ett eller två motargument och bemöter dem. Att bemöta betyder att du förklarar varför motargumentet inte håller, eller varför dina egna argument väger tyngre.

Motargument gör texten mer trovärdig. De visar att du har tänkt på frågan från flera håll.

Så skriver du ett motargument

1. Presentera motargumentet sakligt och rättvist, som om du själv tyckte så.
2. Medge det som stämmer, om något gör det.
3. Bemöt det: förklara varför din tes ändå väger tyngre.

Fraser för att börja ett motargument

• Vissa menar att … Men …
• Visserligen …, men …
• Det stämmer att …, samtidigt …
• Kritiker hävdar att … Det argumentet bortser dock från att …
• En vanlig invändning är att … Men …

Exempel på motargument och bemötande

Gratis frukost i skolan: ”Vissa menar att kostnaden för att erbjuda gratis frukost är för hög och att pengarna borde gå till andra skolresurser. Men forskning visar att förbättrad prestation i skolan leder till långsiktiga samhällsekonomiska fördelar, vilket innebär att investeringen betalar tillbaka sig flera gånger om.”

Kortare skoldagar: ”En vanlig invändning är att eleverna hinner lära sig mindre om skoldagen blir kortare. Det stämmer att undervisningstiden minskar. Samtidigt lär sig utvilade elever mer på varje lektion, och tiden som frigörs kan användas till läxläsning och återhämtning.”

Så skriver du en argumenterande text – steg för steg

1. Läs uppgiften och välj ämne

Ta reda på vem som ska läsa texten, vilken sorts text det ska vara och hur lång den ska bli. Välj sedan ett ämne som du har en åsikt om. Det ska gå att tycka olika om det. Saknar du idéer finns 40 förslag längre ner.

2. Gör research

Samla fakta och exempel som stödjer din tes. Leta också upp vad den andra sidan tycker, så att du kan bemöta det. Använd trovärdiga källor, till exempel myndigheter, forskning och stora nyhetsmedier. Skriv upp var du hittade varje uppgift.

3. Skriv inledningen

Inledningen ska väcka intresse och presentera tesen. Två till fyra meningar räcker. Tre sätt att börja:

• En fråga: ”Hur mycket lär du dig egentligen på en lektion som börjar klockan åtta?”
• En aktuell händelse: ”Sedan i höstas samlas mobilerna in på alla grundskolor i Sverige.”
• En kort scen: ”Klockan är 07.55 och halva klassen gäspar.”

Avsluta inledningen med din tes. Exempel på en hel inledning: ”Klockan är 07.55 och halva klassen gäspar. Många tonåringar sover för lite, och skolans tidiga start gör inte saken bättre. Därför anser jag att skoldagen på högstadiet borde börja klockan nio.”

4. Skriv argumenten

Skriv ett stycke per argument. Börja stycket med argumentet i en mening, förklara det och ge ett belägg. Avsluta gärna stycket med en mening som kopplar tillbaka till tesen.

5. Bemöt motargumenten

Välj det starkaste motargumentet, presentera det rättvist och bemöt det. Fraserna i avsnittet om motargument ovan hjälper dig att formulera det.

6. Skriv avslutningen

Sammanfatta argumenten kort och upprepa tesen med andra ord. Avsluta med en uppmaning eller en tanke som stannar kvar. Ta inte upp nya argument här.

Exempel på en avslutning: ”Att ge alla elever tillgång till gratis frukost är en investering i deras framtid. Bättre prestationer och ökad koncentration är bara några av fördelarna. Låt oss prioritera våra barns hälsa och utbildning genom att införa gratis frukost i alla skolor.”

7. Bearbeta texten

Läs texten högt och kontrollera att:

• varje stycke stödjer tesen
• språket är sakligt
• du inte upprepar dig

Undvik överdrifter som ”alla vet att”. De gör texten mindre trovärdig.

Sambandsord i en argumenterande text

Sambandsord binder ihop texten och visar läsaren hur dina tankar hänger ihop.

• Räkna upp argument: för det första, för det andra, dessutom, slutligen
• Förklara orsak: eftersom, därför att, på grund av
• Visa följd: därför, alltså, det leder till att
• Inleda ett motargument: visserligen, å andra sidan, vissa menar att
• Bemöta: men, dock, trots det, ändå
• Avsluta: sammanfattningsvis, till sist, därför

Mall för argumenterande text

Använd mallen när du planerar texten. Fyll i hakparenteserna och skriv sedan ihop delarna till löpande text.

• Rubrik: [Kort rubrik som visar din åsikt]
• Inledning: [Väck intresse med en fråga, ett faktum eller en scen.] [Presentera frågan.] Därför anser jag att [din tes].
• Argument 1: För det första [argument]. [Förklara varför.] [Belägg: Enligt [källa] …]
• Argument 2: För det andra [argument]. [Förklaring och exempel.]
• Argument 3 (valfritt): Dessutom [argument]. [Förklaring.]
• Motargument: Vissa menar att [motargument]. Men [bemötande].
• Avslutning: Sammanfattningsvis [upprepa argumenten kort]. Därför [upprepa tesen med andra ord]. [Uppmaning.]

Mall för åk 6: Två argument och ett kort bemötande räcker. Hoppa över argument 3 och håll varje stycke till tre eller fyra meningar.

Mall för åk 9 och gymnasiet: Använd tre argument och hänvisa till källor i texten, till exempel ”enligt Skolverket”. Bemöt motargumentet nyanserat genom att först medge det som stämmer. Anpassa språket efter mottagaren, till exempel en tidnings debattsida.

Exempel på argumenterande text

Här är tre exempeltexter på olika nivåer. Efter varje text går vi igenom hur den är uppbyggd och vad som gör den stark.

Exempel på argumenterande text – åk 6

Ge oss längre raster!

Varje dag ringer skolklockan efter bara femton minuters rast, och då har man knappt hunnit ut på skolgården. Jag tycker att alla elever på mellanstadiet borde få minst en rast på 30 minuter varje dag.

För det första behöver vi röra på oss. När vi sitter still på lektionerna länge blir kroppen trött och det blir svårare att tänka. På en längre rast hinner man spela fotboll, hoppa hopprep eller bara springa runt, och då är det lättare att sitta still på nästa lektion.

För det andra blir det färre bråk. När rasten är kort vill alla hinna göra allt på en gång, och då blir det lätt tjafs om vem som ska ha bollen eller gungan. Med mer tid hinner fler vara med.

Vissa tycker att längre raster gör att vi får mindre tid att lära oss. Men om vi är utvilade och har fått röra på oss lär vi oss mer på varje lektion. Det är bättre med lite kortare lektioner där alla orkar lyssna.

Därför borde alla skolor ge eleverna en lång rast varje dag. Det gör oss piggare, gladare och bättre på att lära oss.

Så är texten uppbyggd:

• Tesen står sist i inledningen: ”Jag tycker att alla elever på mellanstadiet borde få minst en rast på 30 minuter varje dag.”
• Två argument i varsitt stycke, som inleds med ”för det första” och ”för det andra”.
• Motargumentet börjar med ”Vissa tycker att” och bemöts direkt med ”Men”.
• Avslutningen upprepar tesen och sammanfattar argumenten i en mening.
• Texten är stark eftersom tesen är tydlig och exemplen kommer från elevens egen vardag.

Exempel på argumenterande text – åk 9

Skoluniform är fel lösning

Varje år dyker frågan upp igen: borde svenska skolor införa skoluniform? Förespråkarna menar att det skulle minska mobbning och skillnader mellan elever. Jag anser tvärtom att skoluniform inte bör införas i svenska skolor, eftersom den inte löser problemen och tar bort en viktig del av elevernas frihet.

För det första försvinner inte skillnaderna bara för att alla har samma tröja. Elever kan fortfarande jämföra skor, mobiler, väskor och frisyrer, och den som vill hitta något att reta någon för gör det ändå. Mobbning handlar om grupper och makt, inte om kläder, och måste därför lösas av vuxna som ser och ingriper.

För det andra är kläder ett sätt att uttrycka vem man är. I tonåren håller många på att forma sin identitet, och då spelar stilen roll. Att tvinga alla att se likadana ut skickar signalen att individen inte är viktig, vilket rimmar illa med skolans uppdrag att fostra självständiga människor.

Dessutom kostar uniformen pengar. Om en familj måste köpa flera uppsättningar, och nya storlekar när barnen växer, blir det en ny utgift. Familjer med små marginaler drabbas hårdast, alltså just de elever som uniformen sägs hjälpa.

Visserligen kan skoluniform skapa en känsla av gemenskap, och i vissa länder är den en självklar del av skolkulturen. Men gemenskap byggs bättre genom gemensamma aktiviteter, temadagar och en trygg skolmiljö än genom att alla bär samma kläder. En gemenskap som bygger på klädtvång blir dessutom ytlig.

Sammanfattningsvis tar skoluniform inte bort skillnaderna, den begränsar elevernas frihet och den kostar familjerna pengar. Låt oss lägga kraften på det som verkligen minskar mobbning: fler vuxna i korridorerna och ett tydligt arbete mot kränkningar.

Så är texten uppbyggd:

• Inledningen presenterar debatten och motståndarnas syn innan tesen kommer. Det visar att skribenten känner till frågan.
• Tre argument i varsitt stycke, med sambandsorden ”för det första”, ”för det andra” och ”dessutom”.
• Varje argument förklaras med exempel och kopplas tillbaka till tesen.
• Motargumentet medges delvis med ”visserligen” innan det bemöts.
• Avslutningen sammanfattar alla tre argumenten och slutar med en konkret uppmaning.

Exempel på argumenterande text – gymnasiet (Svenska 1)

Mobilförbudet borde inte sluta i nian

Sedan den 1 augusti 2026 samlas elevernas mobiler in på alla grundskolor i Sverige, även under raster. På gymnasiet gäller inte lagen, och där bestämmer varje skola själv. Det är en gräns utan logik. Mobilförbudet borde gälla under hela skoldagen även på gymnasiet.

Det tyngsta skälet är koncentrationen. Gymnasiet ställer högre krav än grundskolan, och betygen avgör vidare studier. Samtidigt är mobilen byggd för att fånga uppmärksamhet, och varje notis är ett avbrott. Det är ingen rättvis kamp, och det borde inte vara upp till en sextönåring att vinna den varje lektion.

Ett andra skäl är likvärdighet, samma argument som regeringen använde när lagen infördes i grundskolan. I dag beror reglerna på vilken gymnasieskola man går på. En elev får studiero för att rektorn har bestämt så, medan en annan sitter i ett klassrum där halva gruppen scrollar. Så kan det inte se ut i ett skolsystem som ska vara likvärdigt.

Dessutom handlar skolan om mer än lektionerna. Forskare vid University of Birmingham har intervjuat elever och lärare och sett att eleverna umgås mer ansikte mot ansikte på skolor med strikta mobilregler. Raster och håltimmar är en av få platser där unga träffar jämnåriga som de inte själva har valt, och den möjligheten är värd att skydda.

Kritiker pekar på att samma forskargrupp, i en stor studie från 2025, inte fann några tydliga förbättringar av elevernas psykiska hälsa eller skolresultat på skolor med mobilförbud. Det visar att ett förbud inte är någon mirakelkur. Men studien jämförde olika skolor vid ett enda tillfälle och kan inte visa vad som händer när reglerna ändras. Den mätte dessutom mobilanvändningen under hela dygnet, men skolan ansvarar bara för skoltiden.

Andra menar att gymnasieelever är nästan vuxna och själva måste lära sig att hantera mobilen. Visserligen är självdisciplin viktigt, men den byggs genom vanor. Att lägga undan telefonen när man ska arbeta är just den vana som ett förbud tränar.

Mobilförbudet i grundskolan vilar på en enkel tanke: skolan ska vara en plats för lärande och för möten mellan människor. Den tanken slutar inte att gälla när eleven fyller sexton. Därför borde riksdagen utvidga lagen till gymnasieskolan.

Så är texten uppbyggd:

• Tesen är preciserad: den säger vad som ska gälla, var och när.
• Argumenten bygger på källor som nämns i löptexten, så att läsaren kan kontrollera dem.
• Skribenten medger att forskningen talar emot en del av tesen och förklarar varför tesen ändå håller. Ett sådant nyanserat bemötande lyfter en text mot de högre betygsnivåerna.
• Två motargument bemöts, och språket är anpassat för en tidnings debattsida.

Fakta om lagen finns i vår genomgång av mobilförbudet i skolan. Argumenterande texter, till exempel debattinlägg, kan också komma som skrivuppgift på nationella proven i svenska. Källor i exemplet: SMART Schools-studien (2025) och University of Birmingham (2026).

Vill du få din egen text genomgången innan du lämnar in den? En studiecoach i svenska läser den med dig och visar vad som kan lyftas. Läs mer om läxhjälp i svenska.

Ämnen att argumentera om – 40 förslag

Ämnena nedan är skrivna som frågor, eftersom det är du som väljer sida. Din tes blir ditt svar på frågan. ”Ska läxor avskaffas?” kan till exempel bli ”Läxor borde avskaffas i grundskolan” eller ”Läxor behövs för att eleverna ska hinna öva”.

Skola och utbildning

1. Ska läxor avskaffas?
2. Borde skoldagen börja senare för tonåringar?
3. Borde mobilförbudet även gälla gymnasiet?
4. Ska skoluniform införas i svenska skolor?
5. Borde alla skolor ge betyg från årskurs 4?
6. Borde alla elever få gratis frukost i skolan?
7. Ska skolmaten vara vegetarisk två dagar i veckan?
8. Borde skolan ha fler idrottslektioner?
9. Ska friskolor få gå med vinst?

Teknik och AI

10. Borde AI-verktyg vara tillåtna i skolarbeten?
11. Borde skolan lära eleverna att använda AI i stället för att förbjuda det?
12. Borde det vara olagligt att skapa AI-bilder av riktiga personer utan deras samtycke?
13. Borde barn under 13 år få använda AI-chattbotar?
14. Borde företag få låta AI välja ut vem som får ett jobb?
15. Borde Sverige införa en 15-årsgräns för sociala medier?
16. Ska barn under 12 år ha en egen mobil?
17. Borde e-sport räknas som idrott?
18. Borde alla butiker vara skyldiga att ta emot kontanter?

Miljö och klimat

19. Ska engångsplast förbjudas helt?
20. Borde inrikesflyg ersättas med tåg?
21. Ska kött beskattas hårdare för klimatets skull?
22. Borde kollektivtrafiken vara gratis?
23. Ska elbilar subventioneras?
24. Borde snabbmode beskattas hårdare?
25. Ska stadskärnor vara bilfria?

Samhälle och politik

26. Bör alla 18-åringar göra värnplikt?
27. Ska det vara obligatoriskt att rösta i allmänna val?
28. Borde djurförsök förbjudas helt?
29. Borde Sverige införa sex timmars arbetsdag?
30. Borde det finnas en lagstadgad åldersgräns för energidrycker?
31. Borde influencers få göra reklam för energidrycker?
32. Borde alla fyrverkerier förbjudas för privatpersoner?
33. Borde Sverige införa medborgarlön?

Fritid, sport och vardag

34. Borde djurparker förbjudas?
35. Ska barnidrott vara gratis?
36. Ska idrott för barn under 12 år ha resultattavlor och tabeller?
37. Borde barn få ha mobilen i sovrummet på natten?
38. Borde alla unga få en garanti om sommarjobb?
39. Borde det vara gratis att gå på museum?
40. Borde barn bara få äta godis på lördagar?

Fem ämnen med teser för och emot

• Bör skoldagarna vara kortare för att förbättra elevernas hälsa?
  • För: ”Kortare skoldagar ger elever mer tid för återhämtning och fritid, vilket förbättrar deras mentala och fysiska hälsa.”
  • Emot: ”Längre skoldagar behövs för att eleverna ska hinna lära sig allt de behöver inför framtiden.”
• Är sociala medier en fara för ungas psykiska hälsa?
  • För: ”Sociala medier bidrar till stress, jämförelseångest och sämre självkänsla hos unga.”
  • Emot: ”Sociala medier stärker unga genom att skapa gemenskap och ge tillgång till stödjande nätverk.”
• Ska vi förbjuda engångsplast helt?
  • För: ”Ett förbud mot engångsplast är avgörande för att minska nedskräpningen och skydda haven.”
  • Emot: ”Ett totalförbud skapar praktiska och ekonomiska problem för företag och konsumenter.”
• Borde alla skolor ge betyg från årskurs 4?
  • För: ”Tidiga betyg hjälper elever att se sina styrkor och svagheter och motiverar dem att utvecklas.”
  • Emot: ”Betyg i tidigare årskurser skapar onödig stress och kan minska elevernas lust att lära.”
• Bör alla 18-åringar göra värnplikt?
  • För: ”Värnplikt för alla stärker försvaret och bygger gemenskap mellan unga från olika delar av samhället.”
  • Emot: ”Värnplikt för alla är kostsam och begränsar individens frihet att välja sin egen väg.”

Tips: välj ett ämne som du själv har en åsikt om. Då blir det lättare att hitta argument.

Skillnaden mellan argumenterande text och tal

En argumenterande text och ett tal bygger på samma grund: en tes, argument och bemötta motargument. Skillnaden är att talet ska fungera för någon som lyssnar och inte kan bläddra tillbaka.

• Mottagare: texten läses i lugn och ro, medan talet bara hörs en gång.
• Språk: texten har skriftspråk med varierade meningar. Talet har kortare meningar och vänder sig direkt till publiken.
• Struktur: texten hålls ihop av stycken och sambandsord. Talet behöver tydliga talmarkörer, som ”mitt första argument är”.
• Källor: i texten hänvisar du till källorna. I talet nämner du dem kort.
• Avslutning: texten slutar med en sammanfattning och en uppmaning. Talet upprepar tesen och slutar med en stark slutreplik.

Ska du hålla ett tal hittar du struktur, exempeltal och en egen mall i vår guide om hur du skriver ett argumenterande tal.

Vanliga frågor om argumenterande text

Hur lång ska en argumenterande text vara?

Det beror på uppgiften, så följ alltid instruktionen. Som riktmärke är 200–300 ord vanligt i åk 6, 400–600 ord i åk 9 och 500–800 ord på gymnasiet.

Hur många argument ska man ha?

Två till tre argument och minst ett motargument som bemöts. Färre argument som är väl förklarade ger en starkare text än många som bara nämns.

Var ska tesen stå?

Oftast sist i inledningen, ibland redan i rubriken. Upprepa den med andra ord i avslutningen.

Får man skriva ”jag” i en argumenterande text?

Ja, i de flesta argumenterande texter går det bra att skriva ”jag anser att”. Undvik däremot att fylla texten med ”jag tycker”. Argumenten ska övertyga läsaren, inte bara visa vad du känner.

Vad är skillnaden mellan debattartikel, insändare och argumenterande text?

Argumenterande text är samlingsnamnet för texter som vill övertyga.

• Debattartikel: formell och ofta skriven av någon med sakkunskap, för en tidnings debattsida.
• Insändare: kortare och mer personlig, skriven av en vanlig läsare.
• Debattinlägg eller replik: ett svar på en annan text.

Fler råd hittar du i våra tips för att skriva en debattartikel.

Vad är skillnaden mellan en argumenterande och en resonerande text?

I en argumenterande text tar du ställning från början och försöker övertyga. I en resonerande, eller diskuterande, text väger du olika synsätt mot varandra och drar din slutsats först i slutet.

Vad är skillnaden mot ett PM?

Ett PM är en utredande text som ska vara objektiv och fri från personliga åsikter. En argumenterande text tar ställning. Läs mer om hur du skriver ett PM på gymnasiet.

Hur skriver man en argumenterande text på engelska?

Strukturen är densamma. Tesen kallas thesis statement, motargumentet counterargument och avslutningen conclusion. Behöver du stöd med språket finns läxhjälp i engelska.

Fler guider i svenska och skrivande

• Tema och motiv – vad är skillnaden?
• Hur skriver man ett personligt brev? Guide och exempel
• Gymnasiearbete – tips på ämnen
• Så får du bättre läsförståelse

Sammanfattning

En argumenterande text består av en tydlig tes, två till tre argument med belägg, ett bemött motargument och en avslutning som upprepar tesen. Med mallen och exemplen ovan har du allt du behöver för att komma igång, oavsett om du går i åk 6 eller på gymnasiet.

Vill du ha feedback innan du lämnar in, eller öva inför skrivuppgiften på provet? Med läxhjälp inför nationella prov går en studiecoach igenom texten med dig.

Nu är det dags att sätta igång – välj ett ämne, formulera din tes och börja skriva!